Men trots att allt fler samhällsaktörer nu verkar ha landat i att loppet är kört för Bromma flygplats meddelade nyligen privata Aviation Capacity Resources ACR, som idag sköter flygledning på 17 flygplatser i Sverige, att de är beredda att ta över driften av flygplatsen.

Marken används fel

Som argument lyfter de möjligheten att göra flygplatsen till Sveriges första fossilfria, bristande kapacitet för utökad trafik på Arlanda och att Bromma flygplats tack vare sin unika, centrala placering kommer att spela en huvudroll i en framtid med elektrifierat flyg.

Vad Miljöpartiet tycker om detta är inte svårt att räkna ut.

– Vi tror att marken bäst används till att bygga bostäder. Men även affärsmässigt är det en väldigt dum strategi att fortsätta driva Bromma flygplats. Den har gått dåligt under väldigt många år och blöder pengar. Långsiktigt finns det helt enkelt inte någon lönsamhet i den, säger Lorentz Tovatt, klimatpolitisk talesperson för MP.

”Felaktig analys”

När det gäller ACR:s påstående att det saknas kapacitet på Arlanda för att ta över trafiken säger han det helt enkelt inte stämmer och hänvisar bland annat till en rapport från Världsnaturfonden WWF från 2019.

Enligt den hanterar Arlanda idag färre flyg på tre landningsbanor än vad de gjorde på enbart två banor i slutet av 1990-talet och att Arlanda inte är i närheten av att nå upp till miljötillståndets krav på hur många flyg som får förekomma.

Ett argument för fortsatt drift av Bromma flygplats är att en avveckling skulle slå hårt mot både nationell och regional ekonomi. Men detta stämmer inte riktigt enligt Lorentz Tovatt.

– Om man ska vara krass kommer fortsatt drift av Bromma vara lika problematisk för tillgängligheten i Sverige, av det enkla skäl att de kommer att gå back så mycket att de kommer att behöva höja avgifterna för flygbolagen och att vi ändå kommer att få se nedlagda flyglinjer. Hur man än vrider och vänder på det har Bromma gjort sitt, säger han.

Inte heller Naturskyddsföreningen säger sig förstå varför någon skulle vilja ta över driften av flygplatsen. Särskilt märkligt är kanske argumentet att flygplatsen har möjlighet att bli Sveriges och kanske till och med Europas första fossilfria.

– Flygplatsen har långt kvar till att bli fossilfri. Om de tänker sig att biobränslen ska bidra till det så kommer de att behöva konkurrera med alla andra som ser dem som en möjlighet att bli fossilfria. Det finns ju ingen chans att biobränslen kommer att räcka till, säger Jens Forsmark, organisationens sakkunnig i hållbara transporter.

”Tror på förändrade resemönster”

Vad gäller eventuell kapacitetsbrist på Arlanda finns det enligt Jens Forsmark fler argument till varför detta inte är något problem.

– Många branschbedömare tror att det kommer att ta lång tid att komma tillbaka till nivåerna före pandemin. Affärsresandet kommer förmodligen att få en ny profil. Distansmöten har tagit enorma språng och företag har sett att det går att minska kostnader via mindre traktamenten, tidstapp, resekostnader och så vidare, säger han.

Dessutom – som en påminnelse till dem som hävdar att Bromma flygplats är viktig för ekonomin – påminner Jens Forsmark om de indirekta subventioner som idag håller flygplatsen under armarna.

– Den drivs ju inte affärsmässigt. Marken hyrs ut för en spottstyver trots att den i bostadsbristens Sverige är värd miljarder. Det finns ju inte en chans att den skulle byggas idag. Den har länge varit en orimlighet och det är bara en tidsfråga innan den rivs och ersätts av bostäder.

Varken ekonomi eller fossilfrihet är något problem för ACR som säger sig vilja ta över Bromma flygplats. Tvärtom anser de att flygplatsens överlevnad är en förutsättning för att klara klimatmålen.

– Det är en unik flygplats för klimatsmarta inrikes- och utrikeslinjer, Business och General Aviation, samhällsviktiga transporter och annat flyg i olika fartregister. Inga av dessa trafikslag passar in på Arlanda i konkurrens med större jetmaskiner.

Det säger Wilhelm Wohlfahrt, vd för Aviation Capacity Resources ACR, som svar på frågan om varför de aviserat sitt intresse för att ta över driften av omtvistade och kostsamma Bromma flygplats.

Just frågan om vad flygplatsen egentligen kostar är inget som Wilhelm Wohlfahrt vill uttala sig om. En del av kritiken som framförts mot flygplatsen är att Swedavia hyrt den för 7 miljoner årligen, långt under det egentliga marknadsvärdet på ungefär 57 miljoner kronor som markens värde indikerar. Den frågan passar han i stället vidare till markägaren Stockholms stad och konstaterar att lönsamhet visst är möjlig utifrån nuvarande avtal.

– Under rätt förutsättningar kan flygplatser med 400 000–500 000 passagerare per år gå med lönsamhet. Bromma flygplats har idag, efter genomförda investeringar, en kapacitet på långt över tre miljoner passagerare per år.

”Omställningen går snabbare”

Å andra sidan är det inte ekonomin som är det mest brännande problemet med flygplatsen, utan dess plats i en fossilfri värld. Men inte heller här tvivlar han på att den har en framtid.

– Vi ser möjligheten att Bromma tillsammans med flygbolagen kan klara målet om fossilfrihet före år 2030. Propellerflygplan medverkar till mindre utsläpp än vad jetflygplan gör. Med mindre propellerflygplan, jämfört med Arlandas större jetflygplan, kommer omställningen gå betydligt snabbare på Bromma än på Arlanda.

Bygger inte förhoppningen om fossilfrihet också på tillgången till biobränslen, som enligt Naturskyddsföreningen helt enkelt kommer vara för liten?

– För de trafikslag som idag flyger på Bromma är detta fullt möjligt även om konkurrens om biobränslen kan tänkas vara stor fortfarande om cirka 10 år. Framtagning av alternativa bränslen, såsom biobränslen, i tillräcklig omfattning för att främja hållbara transporter är en fråga för politikerna.