BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

– Det är ett enormt intresse från finansmarknaden, det är spännande att se. Dels är det en möjlighet att påverka, intresset är betydligt större för att veta vart pengarna går. Man vill inte bara ha ränta, men vill ha ett syfte också, säger Magnus Borelius, finanschef i Göteborgs stad.

Det handlar om att staden, istället för att ta ett vanligt lån med helt vanliga obligationer, väljer att ge investerarna, långivarna, ett löfte om att pengarna inte kommer att användas till miljövidriga projekt. Under Göteborgs första år, 2013, handlade det om att få ihop 500 miljoner till Gobigas, elbilar och vattenfilter.

Antal projekt ökar

Nu har fler projekt som finansieras med gröna obligationer tillkommit. Det handlar exempelvis om att ny- och återplantera träd i parker och alléer, att köpa in energisnålare och tystare spårvagnar, att rena vatten från kväve och effektivare trafikbelysning.

– Mycket är relaterat till fastigheter, det kommer förmodligen bli en stor del framöver också. Det som slagit mig under de här åren är bredden, att det är allt från små projekt som träd plantering till fastighetsprojekt, att det kan göra sådan skillnad, säger Magnus Borelius.

I dagsläget handlar det om 5,5 miljarder kronor som staden lånat i gröna obligationer, kommunens totala lån uppgår till 40 miljarder kronor, enligt Magnus Borelius.

Göteborg gör miljövänliga som inte finansieras via gröna obligationer. Till en del större satsningar måste staden låna pengar.

– Vi måste låna pengar för att vi inte har någon kassa, det är en skuld på totalen. Det är samma sak som att det inte är många som köper sin första lägenhet eller hus kontant.

Mest aktivitet i Norden

Investerarna är främst nordiska aktörer, som Svenska kyrkan, försäkringsbolag, banker och fonder. Eftersom intresset är stort så är det enkelt att få lån till miljösatsningar, men det är fortfarande oklart om framväxten av gröna obligationer har påverkat miljöarbetet.

– Än så länge är det inte pengarna som styr miljösatsningarna, de besluten fattas på annat håll när det gäller investeringarna. Men sen finns det möjlighet att nå andra investerare, säger Magnus Borelius.

Reglerna för obligationerna har utvecklats under åren och det har även återrapporteringen till investerarna. I dag ser Magnus Borelius inga svårigheter med de gröna obligationerna, även om det fortfarande finns lite oklarheter kring vad som händer om projekt inte genomförs eller inte blir så miljövänliga i slutändan. Men det finns tecken på att de gröna obligationerna snart kan bli mer åtråvärda – något som kan ge miljöarbetet en skjuts.

– Det börjar bli lite billigare att låna i gröna obligationer. Om du ger ut en vanlig obligation och en grön obligation så är det en liten skillnad i priset, det har vi inte sett tidigare. Det är spännande att följa, säger Magnus Borelius.