BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Vi tar det från början. När staden behöver låna pengar är beloppen för stora för att låna av banken och banken kräver därtill hög ränta.
I stället använder man sig av obligationer, det vill säga lån i form av värdepapper som stora investerare köper in sig på. På våren 2013 åkte representanter från Göteborg till Stockholm för att träffa Världsbankens företrädare. Världsbanken ville att stiftelsepengar som staden förvaltar skulle investeras i så kallade gröna obligationer i fattigare delar av världen.
"Alla är i sin lilla bubbla"
– Vi åkte som investerare men på tåget hem började vi fundera på om vi inte kunde vända på det här. Vi lånar ju också pengar och vi borde också ha miljöarbetet. Det här visar hur mycket stuprörstänk det finns internt för vi satt och undrade hur Göteborgs stad arbetade med de här frågorna. Alla är i sin lilla bubbla, säger Magnus Borelius.
Nästa dag konstaterade man att staden inte har efterfrågat pengar riktade till gröna investeringar. Det hade nämligen ingen stad tidigare gjort. Hösten 2013 skred man till verket och obligationen erbjöds via Londonbörsen.
– Vi frågade efter 500 miljoner och efter 20 minuter hade vi bud på 1,25 miljarder. Vi fick stänga böckerna och fördela så att de som hade varit beredda att ta risken fick vara med. Vi såg att det blev en jättesuccé, säger Magnus Borelius.
Medvetenheten växer
500 miljoner kronor riktade till biogasanläggningen Gobigas, elbilar och ultrafilter till Lackarebäcks vattenverk lånades in. Det stora intresset kommer framför allt från fonder som vill lova sina kunder hållbara investeringar. Genom att sparare kräver att pengarna tjänas på etiskt riktiga vis växer också medvetenheten. Bland dem som gärna har satt sin logga bredvid stadens på de finansierade projekten återfinns Svenska kyrkan, flera av de statliga pensionsfonderna, banker och SPP.
– Det här har inte fastnat i någon politisk färg eller i offentligt kontra privat utan det är en gemensam fråga som marknaden har kunnat samlas runt, säger Magnus Borelius.
I Göteborgs planer för kommande år är det framför allt hållbara och energieffektiva byggnader som är tänkta att finansieras med gröna obligationer.
Sedan den första obligationen har staden emitterat, alltså gett ut, gröna obligationer årligen. En miljard har lånats genom gröna obligationer i år och 4 av stadens 38 lånade miljarder kommer i dag av gröna obligationer. Värt att minnas är att summan utgörs av lånade pengar och stadens tillgångar har inte räknats bort.
I Sverige har Stockholms läns landsting, Örebro kommun och kommunägda Kommuninvest tagit efter Göteborgs initiativ. Internationellt märks bland andra Paris, London och Los Angeles. Generellt är det dock den privata marknaden som har lånat in de största gröna summorna genom obligationer. Magnus Borelius räknar upp företag som Skanska, Wallenstam och Apple bland dem som har nyttjat möjligheten. Och marknaden växer snabbt.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
När Göteborgs stad först prövade lyckan 2013 fanns det gröna obligationer på världsmarknaden för mellan 13 och 14 miljarder dollar. Förra året var siffran uppe i 45 miljarder dollar och det passerades redan vid halvårsskiftet i år.
Den 16 november får Göteborgs stad som ett av 13 nya initiativ från hela världen ta emot FN-priset UNFCCC Momentum for Change Award. Priset delas ut i Marocko i samband med FN:s miljökonferens. Motiveringen slår fast att det göteborgska initiativet fungerar som en modell för andra städer, såväl i EU som i mer spirande ekonomier.
– Priset betyder väldigt mycket och det ger mycket internationell uppmärksamhet. Vi får också en möjlighet att träffa fler kunniga i ämnet, och att knyta nya kontakter så att du kan bli ännu bättre. Fler och fler har synpunkter och det här är så nytt att alla synpunkter behövs för att bli bättre. Du kan inte bäst själv här, det finns inte en chans i världen. Det är också roligt att få visa upp Göteborg på det här sättet, säger Magnus Borelius.
Inte bara en finansfråga
Göteborgs stad hade med största sannolikhet fått låna även om obligationen inte hade varit grön. Den stora vinsten för staden är att olika avdelningar börjar jobba mer tillsammans.
– I och med att du får in den gröna biten i pengarna så är det inte bara en finansfråga längre. För meningen är ju inte att finans ska bli expert på miljö eller att miljö ska bli expert på finans utan det här är något du börjar arbeta tillsammans med. Det är våra miljökollegor som gör återrapporteringen till investerarna. Vi är två starka intresserade krafter som gör det tillsammans. Det tror jag är en framgångsfaktor till att det springer så fort, för du konkurrerar heller inte med varandra, säger han.
I vanliga fall träffar staden bara investerarna och de bryr sig vanligtvis mest om att få tillbaka sina pengar med ränta. Nu blir kontakten en annan och de vill gärna besöka de projekt de har finansierat då de också sätter sin logga på dem.
– Nu har de också med sig hållbarhetskollegor som ställer frågor på det så det har blivit ett helt annat dynamiskt sätt att hantera pengarna, säger Magnus Borelius.
Viktigt med regleringar
Samtidigt som summorna är stora har modellen fått prövas fram efter hand och behöver vidareutvecklas. Magnus Borelius menar att det är absolut nödvändigt att branschen mycket snart får till någon form av reglering som avgör vad som måste redovisas. Risken finns annars att lycksökare som mest vill ägna sig åt greenwashing ger ut oseriösa obligationer. Om redovisningskraven blir för olika riskerar man att det blir för komplicerat för investerare att sätta sig in i marknaden och att den gröna obligationen dör ut. En marknad som både kan dra nytta av de gröna obligationerna och som relativt lätt skulle kunna sätta upp gemensamma regelverk är fastighetsbranschen. Den har både stora investeringsbehov och tydliga klassificeringar för energieffektivisering att använda sig av.
– Det här är som ett finansiellt barn. Du vet att du måste ställa högre krav i morgon som du inte kan ställa i dag för de förstår inte vad du säger.
