Drygt 9 000 kvinnor drabbas varje år av bröstcancer. Det gör cancerformen till den vanligaste bland kvinnor. I de allra flesta fall överlever dock kvinnan – till stor del tack vare att bröstcancern upptäcks tidigt.
Elizabeth Bergsten Nordström, ordförande i Bröstcancerföreningarnas riksorganisation, menar att mammografin just därför är livsviktig.
– En stor del av alla bröstcancerfall upptäcks just genom mammografiscreening. Den som inte går och kollar sig förrän hon faktiskt har ont har betydligt sämre diagnos eftersom cancern då har hunnit utvecklas, säger hon.
För kvinnor i åldersgruppen 40-74 år, den grupp som kallas till screening, upptäcks ungefär två av tre bröstcancerfall vid de regelbundna kontrollerna. Att många kvinnor ändå väljer att inte göra mammografi när de blir kallade kan ha flera orsaker, varav en är avgiften. Det visar en studie gjord i Stockholms landsting, där mammografideltagandet före och efter att avgiften slopades 2012 jämfördes.
– Deltagandet ökade med tre procent. Därmed är det tydligt att avgiften är en av de barriärer som gör att vissa avstår från att delta. Det är också en barriär som vi kan göra något åt, säger Sven Törnberg, som ledde studien och som är docent och överläkare på regionalt cancercentrum Stockholm-Gotland.
Bakgrund spelar roll
Studien visar också att effekterna av den slopade avgiften blev allra störst i socioekonomiskt utsatta områden, och i områden med hög andel utlandsfödda.
– I till exempel Skärholmen som både är socioekonomiskt utsatt och där många utlandsfödda bor ökade deltagandet med sex procent. Att en avgift är en större barriär om man har svag ekonomi är inte särskilt märkligt. Det är egentligen bara kvinnor där man upptäcker en botbar cancer som drar riktig nytta av screeningen, för att så många som möjligt ändå ska gå även om de inte uppfattar sig ha en risk för cancer är det viktigt att vi tar bort de barriärer vi kan, säger Sven Törnberg.
En annan utredning från Sveriges kommuner och landsting, SKL, visar också den att det framför allt är kvinnor med kortare utbildning, svag ekonomi och invandrarbakgrund som uteblir från kontrollerna. Inte heller Elizabeth Bergsten Nordström tycker att det är förvånande.
– Lever du på marginalen köper du hellre skor till barnen än betalar för screening, särskilt om du inte upplever dig sjuk, säger hon.
När avgiften nu slopas i alla landsting är syftet just att göra deltagandet mer jämlikt. Ett beslut som gläder Elizabeth Bergsten Nordström.
– Det är oerhört positivt. Vi har drivit den här frågan i flera år, och pratade mycket om detta under Almedalen förra året. Vänsterpartiet tog initiativ till ett möte med oss efter det, och har sedan fått med sig regeringen. Jag tror att det här kan få stor betydelse, säger hon.
Om deltagandet kommer att öka så som man hoppas, lär det leda till att färre behöver dö till följd av bröstcancer. En annan utvärdering som Sven Törnberg medverkat i visar att dödligheten i bröstcancer i Stockholm minskade med 31 procent efter att screeningprogrammet infördes. En siffra som stämmer med resultaten i de studier som låg till grund för införandet av screening.
– Att screening har stor betydelse vet vi. Förhoppningsvis kommer också slopandet av avgiften göra att färre uteblir från screeningen, säger Sven Törnberg.
