BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Startupbolagen har gjort Sverige och Stockholm coolt i världen och flera av bolagen omsätter miljarder kronor varje år.
Men den skeva könsfördelningen hos svenska techföretag och startups är ett problem som påverkar utvecklingen. Det menar flera forskare och personer inom branschen som ETC Stockholm har pratat med.
– Alla upplever att det finns problem, men ingen vågar prata om det, menar en kvinna som har jobbat i branschen sedan många år.
Börjar under utbildningarna
Problemet med ojämlikheten börjar redan på utbildningarna.
– De utbildningar som tech-branschen rekryterar ifrån är kraftigt mansdominerade. Det finns en kultur kring programmering som är förknippad med en särskild typ av manlighet, säger Charlotte Holgersson.
Hon är docent vid KTH och har forskat i skärningspunkten mellan organisationsteori och genusteori. Hon menar att männen ofta får de tunga, tekniska högstatusjobben och när kvinnor kommer in i branschen får de jobba med mindre tekniska uppgifter, exempelvis som projektledare eller med kommunikation.
– Jag känner igen mycket från den förra IT-boomen i slutet av 90-talet. Det profilerades som modernt, men det blev ändå könsuppdelat i vilka som hade de statusfyllda jobben, säger Charlotte Holgersson.
"Ofta lite yngre, sköna snubbar"
ETC Stockholm har intervjuat flera kvinnor som jobbar inom techbranschen, med ett antal framgångsrika startups bakom sig. Alla har valt att vara anonyma eftersom de inte vill riskera att bränna sina karriärer i Stockholms ankdamm till startupvärld. Så här beskriver en av dem kulturen på ett vanligt startupbolag:
– Det är ett gäng ofta lite yngre, sköna snubbar som har startat någonting. De tror sig vara medvetna, kan till och med kalla sig feminister, och pratar skit om de gamla börsbolagen och deras bastuklubbar. Men på flera startups finns det tv-spelsrum där bara killarna hänger. Det blir en informell plattform för kommunikation, ett forum där relationer knyts. Många beslut och underlag till rekryteringar fattas där, genom personliga kontakter. I mina ögon blir tv-spelsrummet precis som en bastu.
Hon fortsätter:
– Det var tydligt hur vi kvinnor var lite utanför. De manliga cheferna fick en annan relation till grundarna och det är svårt att komma in i den gemenskapen.
En annan kvinna, som har jobbat tio år i branschen med både egna startups och chefsposter på större bolag, delar känslan.
– Jag tror att många i startup-världen får hybris så fort de har hamnat på pluskurvan. De tror att de är ostoppbara, faller tillbaka och blir till 40-talister. Man delegerar inte, håller de man känner närmast, anställer bara sina kompisar och föder varandra i det här storhetsvansinnet, säger hon och fortsätter:
– Jag har känt av den ojämlika kulturen på flera arbetsplatser. Män går och tränar tillsammans, dricker tillsammans, hänger tillsammans. Och då kryper det fram en grabbig jargong.
Flera av kvinnorna menar att alkoholkulturen är ett problem som påverkar jämställdheten inom delar av startupvärlden.
– Ofta tas ölen fram redan vid fyra på eftermiddagen och då blir det grabbigt per automatik. Det blir exkluderande för många kvinnor som kanske har barn att hämta på förskolan. Medan grabbgänget sitter och dricker öl går jag och hämtar barnen. Jag har hört snubbar säga att de ska fira på strippklubbar, åka till Vegas och liknande saker, berättar en kvinna.
Karl Wennberg är professor på Handelshögskolan och Linköpings universitet. Han har forskat om startups och techbranschen sedan 2004.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Förr i tiden startade man ett rockband för att vara cool och få tjejer, nu säger forskare i USA lite raljant att de som vill vara coola startar techbolag i stället, säger han.
Han menar att det fortfarande är en könssegregerad sektor. Generellt startas två tredjedelar av de vinstdrivande bolagen av män. Inom tech-sektorn är det i runda slängar 20 procent kvinnor.
Han tror att mycket av snedfördelningen mellan könen är grundat i samhällets normer. Att män oftare är beredda att ta stora risker.
– När man startar sådana här företag är man oftast i 30-årsåldern och det är samtidigt som man tenderar att skaffa familj och köpa bostad. Det är en stor risk att då starta bolag, gå in och jobba 80 timmar i veckan, pantsätta sin lägenhet. Och det slår hårdare mot kvinnor som har en biologisk klocka att tänka på. Om det hade varit fler 50-åringar som hade startat bolag tror jag att det hade varit mer jämställt, säger han.
"Kvinnor ofta minoritet"
En del av problemet ligger alltså i själva entreprenörs-kulturen. Att det krävs ett stort engagemang och att man måste vara beredd att arbeta avsevärt mer än vad som är brukligt.
– Det blir klurigt när någon säger att den vill jobba 45 timmar i veckan och ha lite lifestyle också. Det är det stora dilemmat. De älskar sitt jobb. Det ligger i entreprenörsandan.
Precis som Charlotte Holgersson på KTH menar Karl Wennberg att problemet till stor del ligger i den homosociala rekryteringsprocessen.
– När man har fått något att börja växa och ska rekrytera då letar man efter någon som är likadan, som tycker och tänker som jag. Om det då kommer in någon som tänker annorlunda, så blir det ju svårt för den, oavsett kön. I startupvärlden är det ofta kvinnor som är i minoritet, i många andra branscher är det utrikesfödda som är utanför, säger han.
– Är man avvikare och påtalar att det finns problem så blir man ofta ansedd som ett problem själv, menar Charlotte Holgersson.
Kvinnorna i branschen radar upp exempel från verklighetens arbetsliv.
En av dem berättar om ett bolag där det inte skrevs några anställningsavtal, eftersom det inte fanns tid.
– När jag krävde ett skrivet avtal så var jag en jobbig feminist. Om du inte kan lita på oss så kanske du inte ska jobba här, sade de.
– Det som gör det svårt i den här branschen är ju att allt går så snabbt. Rekryteringar är ofta spontana och då ringer man sina kompisar, säger en tredje kvinna med lång erfarenhet inom startupsvängen.
– Man hinner inte rekrytera kvinnor, för man har så mycket annat att prioritera.
Finns positiva initiativ
Alla är överens om att det går alldeles för långsamt framåt. Det finns en rad positiva initiativ, som Teklafestivalen, Makertjej och olika kvinnliga nätverk, men det händer fortfarande för lite. Mycket beror på bristande medvetenhet.
– Det finns ju företag som verkligen försöker. Men det kräver kompetens och kunskap, att man lägger tid på det. Det är inte så lätt, säger Charlotte Holgersson.
– Jag upplever att det har blivit en ökad polarisering. Många tjejer vill bara jobba med andra tjejer nu eftersom vi inte orkar med grabbigheten, säger en av kvinnorna.
Professor Karl Wennberg menar att det självklart är negativt för branschens möjligheter att utvecklas att jämställdheten på många av bolagen är så skev.
– Ja. Om vi ska vara världens mest jämställda land så borde vi kunna ha en jämställd startupsektor också, säger han.
