– Lov hade ju varit igång i flera år då i många kommuner, och vi hade sett att det inte blivit bra. De äldre var inte mer nöjda med vården i de kommuner som infört privat hemtjänst, och pengar läckte ut från systemet. Det fanns stora problem med välfärdskriminalitet, i till exempel Södertälje blev problemen med oseriösa och kriminella aktörer så stora att de avskaffade Lov igen, säger Daniel Bernmar, kommunalråd och Vänsterpartiets ansvarige för äldrefrågor.

Men trots att de styrande var emot kunde Lov ändå införas i Göteborg för snart två år sedan. Beslutet togs av kommunfullmäktige redan i juni 2015, med minsta möjliga majoritet. Bara en röst skiljde ja-sidan från nej-sidan. Införandet lyckades de rödgröna ändå försena, bland annat genom att inte skjuta till några pengar i budgeten. Först den första februari 2018 sjösattes Lov. Minst sagt på tiden, menar Elisabet Lann, kommunalråd för KD.

– Den enskilde ska ha rätt att påverka sin vardag. Nu går det att välja och välja bort, den möjligheten fanns inte innan, säger hon.

Få företag

Införandet av Lov i Göteborg har dock inte lett till en situation liknande den i Stockholm – där över hälften av de äldre har privat hemtjänst. Två år efter att Lov sjösattes här är det bara fem procent som har valt en annan utförare än kommunen. Och bara åtta hemtjänstföretag finns att välja mellan. Elisabet Lann och Daniel Bernmar menar båda två att förklaringen framförallt är att Göteborg har betydligt hårdare regler för den som vill bedriva hemtjänst, än vad många andra kommuner har. I nederlaget som införandet av Lov innebar för de rödgröna, var de hårda kraven ändå en delseger.

– Det var så vi kunde påverka. Vi hade ingen möjlighet att förhindra lov, men vi kunde i alla fall göra vårt bästa för att försvåra för alla som bara vill in i det här för att tjäna pengar, säger Daniel Bernmar.

Kraven handlar till exempel om att de anställda måste ha en viss utbildningsnivå, att det ska finnas en chef närvarande med rätt kompetens, företagen får inte ha skatteskulder, och de måste ha en god ekonomi. En genomgång som GP har gjort visar att många som velat bedriva hemtjänst i Göteborg också har stoppats. Nästan två av tre företag (27 av 43) har fått nej för att de inte höll måttet.

– Det är positivt, att vi kunnat förhindra dessa tack vare våra hårda krav, men jag hade hellre sett att vi inte haft Lov alls. Vården har inte blivit bättre, så den enda effekten är egentligen att kostnaderna har ökat, säger Daniel Bernmar.

Dyr administration

Han menar att själva administreringen av systemet kostar mellan tio och 20 miljoner årligen. En kostnad som går ut över en redan hårt pressad hemtjänst.

– Ekonomin urholkas. Det utvecklingsarbete vi påbörjade i hemtjänsten 2013 har helt stannat av, för att det inte finns resurser. Nu har det lett till att Göteborgs kommun kan tvingas betala en miljon i vite på grund av den dåliga arbetsmiljön, säger han.

Daniel Bernmar syftar på Arbetsmiljöverkets hot om böter ifall kommunen inte vidtar en rad åtgärder. Ett besked som kom från Arbetsmiljöverket efter att flera skyddsombud för ett år sedan la runt 50 så kallade 66a-anmälningar – alltså anmälningar om att arbetsgivaren måste ta till åtgärder för att arbetsmiljön är så pass ohållbar.

Elisabet Lann håller också hon med om att situationen i hemtjänsten är pressad, men menar att det inte går att skylla det på Lov. Att systemet kostar mycket pengar menar hon till stor del är en konsekvens av de detaljerade kraven.

– Kvalitén är superviktigt, men det är inte säkert att våra krav ger de resultat vi vill uppnå. Vad vi vet är dock att den administrativa bördan och därmed kostnaderna ökar på grund av den här detaljstyrningen, säger hon.

”Det är bekymmersamt”

Elisabet Lann tycker att det är synd att kraven för att få bedriva hemtjänst är så detaljerade i Göteborg. Hon menar att det begränsar de positiva effekterna av Lov.

– Det och att det politiska motståndet har varit så stort här har inneburit att många utförare varit lite rädda för att etablera sig här. Jag tycker det är bekymmersamt, för det gör att valfriheten inte blivit så stor trots allt. Hade reformen genomförts fullt ut tror jag att vi sett en ökad nöjdhet hos vårdtagarna, säger hon.

En seger för Elisabet Lann och hennes allianskollegor var dock beslutet att införa Lov också inom den dagliga verksamheten. Där har det varit möjligt att välja utförare sedan april. I dagsläget har drygt 320 av 1 700 personer valt en privat utförare – nästan 20 procent.

– Jag tycker det var viktigt att även de som omfattas av daglig verksamhet ska ha rätt att välja. Genom att öppna för fler utförare tror jag att vi tar tillvara på goda krafter och idéer från andra som vill bedriva en god verksamhet för den här gruppen, säger hon.

Daniel Bernmar är dock kritisk till införandet av Lov inom den dagliga verksamheten.

– Samtidigt som det här infördes gjordes också en besparing på 60 miljoner kronor inom den dagliga verksamheten, det har gjort att flera dagliga verksamheter har fått lägga ned. Det har gjort att det här inte ens lett till ökad valfrihet, säger han.