– Uppdraget är att vi ska värna civilbefolkningen och samhällets funktionalitet. Nu utreder vi vad vi måste kunna klara av att leverera av vår kommunala service, säger Margareta Romare, projektledare vid stadsledningskontoret.

Enligt Försvarsberedningen, som är ett samrådsorgan mellan regeringen och representanter från riksdagspartierna, har säkerhetsläget i världen förvärrats och därför måste totalförsvaret stärkas. Det civila försvaret innebär bland annat att samhällsviktiga funktioner som bland annat vård och omsorg, skola, livsmedels- och energiförsörjning, vattentillgång och sophantering, alla ska säkras i en situation där det finns fara för väpnat angrepp eller om krig faktiskt bryter ut.

Kan handla om gråzoner

Men det kan även handla om vad myndigheter kallar för "gråzonsproblematik".

– Det kan till exempel handla om dataintrång, sabotage, ryktesspridning, falsk information eller trollfabriker. I den mån det sker nu äger det rum redan under fredstid och kan orsaka samhällsstörningar, säger Margareta Romare.

I Göteborg är det avdelningen för samhällsskydd och beredskap på stadsledningskontoret som leder arbetet. Första etappen utförs mellan 2018 och slutet av 2020 och innebär att kommunerna ska utreda vad ett civilt försvar innebär, vilka verksamheter som berörs och hur lagstiftningen ser ut. De ska också se till att nyckelpersoner inom kommunerna utbildas i höjd beredskap och totalförsvar, utse en säkerhetschef och planera vilka tjänster som måste fortsätta bemannas vid höjd beredskap.

Vad som händer efter 2020 är inte bestämt än, utan beror på vad Sveriges kommuner och lansting (SKL) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) gemensamt kommer överens om.