Göteborg behöver ny finsk arbetskraft

– Enligt lagtexten har man rätt till att helt eller delvis få både barn- och äldreomsorg på sitt hemspråk då vi är förvaltningskommun för det finska språket, säger Tia Edlund, processledare för finsk äldreomsorg i Göteborgs stad.

Laglig rätt till modersmål

Göteborg blev finskt förvaltningsområde 2011, och i sådana har sverigefinnar även laglig rätt att använda sitt modersmål i offentliga sammanhang som inför myndigheter och domstolar.

Problemet som uppstår är att Göteborgs stad inte har tillräckligt med tvåspråkig personal för att matcha det kommande behovet och därför behöver rekrytera.

– Det är där den stora utmaningen ligger. Först måste vi kartlägga den personal vi har, och vi behöver tipsa eventuella finskspråkiga studenter att det ses som en form av merit att vara tvåspråkig. Men vi har även samarbetspartners i Finland. Just nu har jag faktiskt besök från Tammerfors yrkeshögskola. Under våren 2015 hade vi 20 studenter därifrån som gjorde lite praktik här, säger Tia Edlund.

Hon hoppas att exempelvis praktikplatser sedan kan göra en eventuell flytt lite enklare, och att studenterna ska tipsa studiekamrater om jobb i Göteborg. I Finland är svenska obligatoriskt skolämne så chansen till tvåspråkighet är ganska stor. Exakt hur många finsktalande sköterskor som finns i kommunen nu vet inte Tia Edlund. Hon tillsattes på tjänsten så sent som i somras.

– Jag har en gammal kartläggning, men där vet jag inte vilken frågeställning som har använts. Det är en sak att kunna prata lite finska hemma över en kopp kaffe och en annan att kunna det som yrkesspråk.

I Göteborg finns i dag två finskspråkiga äldreboenden. Rauhala och Onnela som bägge är enheter i Lövgärdets äldreboende.

– Tittar vi statistiskt så kommer vi att behöva fler platser och avdelningar. Jag kan inte tänka mig annat. Dessutom i fler stadsdelar. Den första generationens finska arbetskraftsinvandrare bosatte sig främst i Angered, men även norra och västra Hisingen och östra Göteborg. Men sen är andra och tredje generationerna mer spridda över staden.

Andra finskspråkiga tjänster

Även i andra delar av samhället efterfrågar Tia Edlund finskspråkig personal.

– Många vill ju gärna bo hemma så länge det går och därför behöver vi tvåspråkig personal även i hemtjänsten. Sedan vore det önskvärt att ha åtminstone en biståndshandläggare i varje stadsdel som talar finska och även en så kallad fixartjänst.

En fixartjänst är en person anställd inom äldreomsorgen som kommer hem och hjälper personer över 67 år med praktiska saker som att sätta upp gardiner, byta batterier eller bära trädgårdsmöbler.