Googles stöd har kommit i en tid då nyhetsutgivarna besväras av minskade intäkter. EU-kommissionen har insett behovet av åtgärder och tillkännagav i december ”News”, ett initiativ för mediefinansiering. Kommissionen utlovade miljontals euro i investeringar samt vidare åtgärder för att främja mediepluralismen.
Samtidigt har finansiering från Google under de senaste åren bekostat innovationsprojekt inom nyhetsmedier i 30 europeiska länder. Bland dem som mottagit stöd från företagets digitala nyhetsinitiativ (DNI) finns Der Spiegel och Frankfurter Allgemeine Zeitung i Tyskland, Agence France-Presse i Frankrike samt Financial Times och Daily Telegraph i Storbritannien.
Även svenska medier är mottagare. Se hela listan på nästa uppslag.
Främja sina politiska mål
Men Googles stöd till journalistik har en hake. företagets ekonomiska bidrag har hjälpt till att stärka etablerade aktörer på den europeiska mediemarknaden gentemot nya utmanare, den digitala jätten har utnyttjat sitt inflytande på utgivarna för att främja sina politiska mål och journalister varnar för potentiell självcensur av rädsla för att skrämma bort den nya mecenaten.
Dessa är de tre huvudsakliga slutsatserna i vår studie om techjättens förhållande till media, ”Google, the media patron” (på svenska ungefär ”Mediemecenaten Google”). Studien publicerades av Otto Brenner-stiftelsen med hjälp av den tyska fackliga centralorganisationen (DGB).
Ett värn mot ”Googleskatt”
Googles ekonomiska stöd till utgivare sträcker sig tillbaka till 2013. På den tiden var sökmotorjätten utsatt för påtryckningar i Europa för att dela intäkterna från sin onlineannonsering med mediebolagen.
När den franska regeringen övervägde att införa en ”Googleskatt” på annonsering på nätet, tog Google det första steget. Företaget utlovade en fond för utgivare på 60 miljoner euro i ett formellt fördrag, undertecknat av Eric Schmidt, Googles dåvarande vd, och den då sittande franske presidenten Francois Hollande.
Den franska fonden blev förlaga för Googles Europatäckande digitala nyhetsinitiativ (DNI), vilket avsatte en fond på 150 miljoner euro för att stödja innovationsprojekt. Det löpte mellan 2015 och 2019.
Av de 645 projekt som vi analyserade så gick över 70 procent av Googles finansiering i Europa till kommersiella mediebolag. Ideell media och public service fick bara nio procent. Hälften av de finansierade medierna var äldre än 20 år och den stora merparten av pengarna gick till västeuropeiska länder.
DNI-fonden har hjälpt mediebolag att utveckla mjukvara för datajournalistik och automatisering av nyhetsredaktioner, utforska nya format såsom virtuell verklighet eller lansera nya betalväggar.
Att stora aktörer favoriserades är inte en tillfällighet. Beslut om DNI-finansiering för stora projekt fattades av ett blandat råd av Google-representanter, experter och mediechefer.
Verktyg för lobbyism
Medan Google finansierade stora mediebolag runt om i Europa, befann sig företaget fortfarande i en dragkamp med utgivarföreningar gällande skyldigheten att dela med sig av annonsintäkterna från Google News.
EU:s upphovsrättsdirektiv, vilket ännu inte omvandlats till lag i de flesta av medlemsstaterna, är tänkt att tvinga Google att göra stora utbetalningar till utgivare.
När tidiga utkast av upphovsrättslagen cirkulerade, använde den digitala jätten DNI:s mejllistor över utgivare för att utöva påtryckningar mot dessa bestämmelser. Samtidigt tillhandahöll Google finansiering till en ny grupp, European Innovative Media Publishers, som motsatte sig EU:s utkast till planen, för att ”hjälpa till att ge små utgivare en röst”, som företaget sade till skribenterna.
Företaget förlorade striden om underordnad upphovsrätt, men har inte stoppat sin finansiering av etablerade mediebolag. 2019, då DNI-fonden i Europa avslutades, tillkännagav företaget ett nytt globalt åtagande på 300 miljoner dollar inom Google News Initiative.
Muta till stora utgivare
Till skillnad från företagets europeiska initiativ, som inte var knutet till Googles kommersiella intressen, uppmuntrar det nya initiativet uttryckligen utgivare att använda Googletjänster, som ”Prenumerera med Google”, och betalar dem till och med direkt för att skapa nyhetsformat på Youtube.
Tyska mediechefer som vi intervjuade till vår studie har uttryckt skepsis mot att använda Googletjänsten för läsarprenumerationer.
– Vi försöker att inte göra något där vi blir del av någon annans produkt, sa en chef vid en etablerad utgivare.
En del utgivare är motvilliga till att öka sitt teknologiska beroende av Googles tjänster, men de flesta tycker att det är svårt att stå emot lättförtjänta pengar från techjätten.
I början av 2020, när pandemin orsakade rejält minskade reklamintäkter för utgivarna, tillkännagav Google ytterligare ett initiativ. Googles vd Sundar Pichai lovade att betala en miljard dollar till utgivare för att ”skapa och kurera högkvalitativt innehåll” för en ny produkt, Google News Showcase.
I januari nådde Google en överenskommelse med franska utgivare om att betala för att använda delar av deras innehåll. Detta är menat att uppfylla skyldigheterna under upphovsrättsdirektivets närstående rättigheter, men Google säger att överenskommelsen även omfattar deltagande i News Showcase.
Suddar ut gränserna
Det franska tillkännagivandet är en tänkbar mall för framtiden, där Google suddar ut gränsen mellan frivilliga ”partnerskap” med utgivare och rättsliga skyldigheter i upphovsrättsdirektivet. Enligt rapporter från branschen så står det i kontraktet för Showcase att företaget har rätt att ”avluta överenskommelsen om utgivaren deltar i rättsliga anspråk eller klagomål mot Google”.
Amerikanska myndigheter har sjösatt en stor antitrustutredning av Google och EU har inlett förundersökningar av Googles dominans på annonsmarknaden, men varken Google eller merparten av utgivarna beviljar full insyn i deras förhållande.
Det är lovvärt att EU-kommissionen efterfrågar mer pluralism och mångfald i medielandskapet, men förhållandet mellan Googles mediefinansiering och techjättarnas allt större teknologiska delaktighet i distributionen och intäktsgenereringen av nyheter förblir till stor del ogranskad.
Hat och desinformation
Google är redan utsatta för påtryckningar gällande dataskyddsfrågor inom sin annonsverksamhet, såväl som dubier kring konspirationsteorier, hat och desinformation på Youtube, samt allt starkare band till den amerikanska militären och underrättelsetjänsten.
Vi behöver som aldrig förr media som granskare av de stora techföretagen, inte som mottagare av deras pengar. Det är dags att journalister, medieforskare och tillsynsmyndigheter skapar en Google Alert för ”journalistik och big tech”.
