Frågan om papperslösa barns rätt till försörjningsstöd har fram till i höstas varit en ickefråga i många av landets kommuner, även i Stockholm.
Åsa Jernberg (MP), gruppledare i kommunfullmäktige, anser att Malmö föregår med gott exempel.
– Vår inställning är att alla barn ska få sina rättigheter uppfyllda enligt barnkonventionen. Vi bör titta på Malmö nu när nya riktlinjer för ekonomiskt bistånd ska tas fram även här, säger hon.
Idag finns inga särskilda riktlinjer till förmån för papperslösa barn i Stockholm. För icke medborgare i staden ges bara nödhjälp.
– Ingen ska svälta eller frysa ihjäl men som papperslös får man med stor sannolikhet avslag på ansökningar om försörjningsstöd, säger Fredrik Jurdell avdelningschef för socialförvaltningen i Stockholm.
Viktigt att ta ansvar
Enligt socialborgarråd Anna König Jerlemyr (M), får socialjouren i Stockholm in få ärenden som gäller papperslösa.
– Frågan om EU-medborgares situation har varit större och där har vi fattat positiva biståndsbeslut i långt större omfattning än Malmö, säger Anna König Jerlemyr.
Det är lätt att säga att problemet är litet eftersom det är svårt att få stöd i Stockholm, anser Åsa Jernberg.
– Det finns riksdagsbeslut om att ge papperslösa barn rätt till skolgång och vård. Nu är det viktigt att även kommunerna tar sitt ansvar och garanterar alla barn en skälig levnadsnivå, säger hon.
”Att leva gömd fungerar inte”
Birgitta Vilén Johansson, avdelningschef på statskontoret i Malmö, tror inte att anstormningen av papperslösa till socialkontoren kommer att bli särskilt stor.
– Människor som är rädda kommer inte att vända sig till socialtjänsten. Riktlinjerna berör främst barn som bott här i flera år, som går i skolan, men där familjen mist eller inte fått uppehållstillstånd. Att leva utan uppehållstillstånd, med ett avvisningsbeslut som ska verkställas, fungerar inte för en familj under nån längre tid, säger hon.
Vilket betyder att de kommer att skickas tillbaka.
Carina Nilsson (S), kommunalråd i Malmö, håller med.
– Vi förväntar oss ingen rusning. Men barnkonventionen borde tas på allvar. Det är rimligt att barn som vistas länge här får en utbildning oavsett var de hamnar senare i livet, och de har rätt till en skälig levnadsnivå. De kan inte ta ansvar för de val föräldrarna har gjort, säger hon.
Rätt till nya prövningar
Resonemanget förvånar Sara Wåhlin på Asylgruppen Malmö.
– Det låter som att det är ett val att leva som papperslös, men för de här människorna är hotet reellt. Kan man inte återvända så kan man inte, och med tiden har de rätt till nya prövningar, säger hon.
Karin Holmberg
”Riktlinjer borde antas nationellt”
Malmös nya riktlinjer för barn till papperslösa välkomnas av aktiva inom stödgrupper för asylsökande.
– De gör enorm skillnad för de utsatta barnfamiljer som får del av stödet, säger Sara Wåhlin på Asylgruppen Malmö.
Effekten av de nya riktlinjerna började märkas i kommunen redan före sommaren, enligt Sara Wåhlin på Asylgruppen Malmö.
– Vi har hänvisat till riktlinjerna sedan i våras. Innan dess var det ännu svårare för familjerna att beviljas stöd, säger Sara Wåhlin.
Kan inte lämna några garantier
Rädsla för utvisning gör att många papperslösa inte vågar vända sig till myndigheter. På en direkt fråga från polisen måste socialtjänsten uppge människors bostadsadress.
– Vi försöker förmå familjerna att ändå söka stöd. Det är trots allt många steg innan polisen kan söka rätt på en person, men vi kan inte lämna några garantier, säger Sara Wåhlin.
Skillnaderna mellan hur olika stadsdelar i Malmö hanterar ansökningar från papperslösa är stora. Vissa ger avslag med motiveringen att de sökande ska utvisas medan andra beviljar stöd, enligt Sara Wåhlin.
– Vissa socialkontor begär inte adress för att inte kunna berätta för polisen var familjen befinner sig, medan andra kräver hyreskontrakt och hembesök för att bevilja bostadspeng.
”Riktlinjerna är jättebra”
Sabine Gruber, på Asylgruppen Norrköping, tycker att det är bra att frågan kommit upp på agendan.
– Gömda familjers situation har varit en ickefråga inom socialtjänsten i Norrköping. De som sökt bistånd här har inte ens fått sin sak prövad, säger hon.
Även Anita Dorazio, Asyl-kommittén Stockholm, är positiv.
– Riktlinjerna borde antas nationellt. I Stockholm får barnen stöd bara om det finns en orosanmälan, vilket vanligen innebär att barnen placeras i jourhem som då får stöd. Annars är chansen lika med noll, säger hon.
Än nekas familjer stöd
För att de nya riktlinjerna inte bara ska bli vackra ord på papper måste nu samtliga socialkontor börjar följa dem. En vecka efter att de trätt i kraft nekades en papperslös familj med ett 2-årigt barn hjälp på ett socialkontor i Malmö, berättar Sara Wåhlin.
– Första natten fick dom hjälp men dagen efter kunde socialtjänsten endast erbjuda pengar till en taxi till Migrationsverket, säger hon.
Handläggaren ringde också till Migrationsverket för att försäkra sig om de sökandes identitet.
– Det är ett brott mot tystnadsplikten. Exemplet visar att de nya riktlinjerna ännu inte fungerar i praktiken på alla socialkontor, säger hon.
Riktlinjerna antogs som ett led i att få till stånd likvärdiga prövningar oavsett var ansökningar lämnas in, enligt statskontoret i Malmö.