– Det är inte sant, säger Boel Godner. 

Under hösten och vintern har flera medier dessutom rapporterat om att JO har slagit ner på de regelbundna bakgrundskontroller som Södertälje gjort på kommunanställda för att hitta brottsmisstankar om till exempel sexualbrott och narkotikabrott. De strider mot den personliga integriteten, säger JO. 

– Folk ska kunna lita på att de som jobbar här inte är kriminella, säger Boel Godner. 

Och så sände SVT tv-serien ”Taelgia”, om en polis från en syriansk familj och en pojke som dras in i den gängkriminella värld som styr Södertälje. 

– Vi kunde konstatera att de inte hittade tillräckligt dåliga områden i Södertälje för att kunna filma skumma miljöer utan fick åka till andra ställen, säger Boel Godner. 

40 i en lägenhet

Det är inte alla kommunalråd i kommuner med omkring 100 000 invånare som har samma medieexponering som Boel Godner. Hon pratar koncentrerat. Men korta meningar. Mån om att få ut sitt budskap. Och det budskapet har i decennier handlat om att ändra systemen för asylmottagandet. Framför allt den så kallade ebo-lagen, som ger asylsökande rätt att bosätta sig i en egen bostad och inte på Migrationsverkets anvisade asylboenden. 

– Det är ett problem för väldigt många människor. Man tror att livet ska bli underbart i Sverige och så blir det inte det, utan du hamnar i något annat. Det har vuxit fram en svart bostadsmarknad där någon tjänar väldigt mycket pengar på människors utsatthet. Man utnyttjar bostaden som lockbete, säger Boel Godner. 

I Södertälje har ebo-lagen inneburit att det kan finnas 40 personer skrivna på en enda lägenhet. Så många fortsätter att flytta in till bostäder i kommunen via ebo att Södertälje är undantaget från att ta emot nyanlända. 

– Det betyder att de som kommer till Södertälje fortfarande kommer på ett oordnat sätt. De hamnar i segregation. Utan att få en chans att lära sig svenska, få en bra start och ett jobb. Vi vill att de ska få en chans att börja någon annanstans och sedan komma till Södertälje på ett ordnat sätt, inte via svartkontrakt, säger Boel Godner. 

Hon har träffat både socialdemokratiska och borgerliga ministrar genom åren för att få ebo-lagen upphävd. Hon har pratat så mycket om det att hon är övertygad om att migration är den fråga som hon förknippas med. 

– Ja, det och organiserad kriminalitet. För att det har varit så otroligt viktiga frågor i Södertälje. Och då får det vara så. Det är ingenting jag kan göra något åt, säger Boel Godner.

Slå ner på systemen

Hon tar några siffror som exempel. Mellan åren 2006 och 2014, under krigen i Irak och Syrien, kom 10 000 asylsökande till Södertälje. Under samma period kom 600 till Nacka i en annan del av Stockholm län. Bara inför 2014 räknande Länsstyrelsen med att 1225 asylsökande skulle komma till Södertälje. Fem av de andra kommunerna i Stockholms län skulle ta emot noll enligt samma beräkning. 

– Det är ett så cyniskt hanterande av människor. Det är Länsstyrelsen som har ansvar för att integrationen ska fungera i vårt län. Varför gjorde man ingenting? Tänk om alla hade fördelats i Sveriges alla kommuner istället på ett rättvist sätt. Jag minns när Björn Ulvaeus satt i Skavlan och berättade att han hade anlitat ett företag för att få kontakt med en syrisk flykting för att kunna hjälpa. Då tänkte jag att jag träffar 4000 bara jag går utanför dörren. Förstår ni vilken skillnad i Sverige? Tänk om några hade fått en chans att starta sina liv i Danderyd där han bodde.

Vi har alltid kritiserat systemen, aldrig en enda person som har kommit hit.

Länge talade Boel Godner för vad hon beskriver som döva öron. Hennes analys är att det har varit bekvämt för resten av Sverige att 15 kommuner i princip stått för landets hela asylmottagande. Och att det har varit svårt för socialdemokrater att ta i frågan. 

– Man vill så gärna ha den här omhuldande, liksom generösa, solidariska hållningen… För sådana är vi ju. Det är människans lika värde och frihet som driver oss i allting som vi gör. Så många har haft väldigt svårt. Man är rädd att trampa fel i samtalet.

Är det inte lätt att göra det då, trampa fel?

– Jag har aldrig tryckt det. Vi har alltid kritiserat systemen, aldrig en enda person som har kommit hit. Att vi har en asylrätt eller att vi har ett generöst flyktingmottagande, det är okej, men systemen skulle ha varit annorlunda. 

Det är svårt att se på människor som volymer. Det är jättekonstigt. Jag fattar inte varför man inte kan prata om systemen.

Dammluckorna är öppna

Nu har Socialdemokraterna börjat prata om migrationen. En av partiets så kallade samhällsanalyser har ägnats åt just migrationen som kallas för den största samhällsförändringen under 2000-talet. När S fortfarande satt i regering tog de initiativ till en utredning för att faktiskt slopa ebo-lagen. Och den nya Tidöregeringen är på gång att förverkliga det. Utredningen föreslår att bara de som bor på asylboende ska ha rätt till dagersättning och särskilt bidrag. Men Boel Godner är inte  nöjd. I SVT:s Politikbyrån säger att hon att ”det ha gått från tystnadskultur och beröringsskräck till att nu är alla dammluckor öppna när det gäller migration och invandring”.

– Jag vill verkligen poängtera att i de andra partierna längre åt höger, där finns det inga gränser alls längre. Men även i vårt parti gick man ut och sa att det har kommit för många och något om att de kommit från för annorlunda kulturer också. Ja... då ryser jag lite grann. Det är många som har en annan kultur än vad jag har. Och så ska det ju få vara i Sverige. Man ska leva sida vid sida. Då ska folk på högsta politiska nivå inte komma och recensera dem. Vilka de är och hur lätt de har att etablera sig. Det tycker jag är svårt, säger Boel Godner.

Men har inte du också sagt att det har kommit för många till Södertälje?

– Vi har aldrig velat göra det. Dels för att vi är en invandringsstad sedan många år tillbaka. Det är svårt att se på människor som volymer. Det är jättekonstigt. Jag fattar inte varför man inte kan prata om systemen. Om vi ordnar de här systemen som Norge gör till exempel. Vi skulle kunna ta efter dem. Man fördelar de asylsökande över hela landet och har en etableringstid på fem år. Och ger jättemycket pengar till de kommuner som tar emot. De har lyckats jättebra med sin integration.

Ställer du dig bakom det som S-ledningen säger nu då att det ska vara en stram migration? 

– Jag får alltid den frågan, kan vi inte sätta en siffra? Jag säger att jag är otroligt angelägen om asylrätten. Och migrationspolitiken måste vara sådan att förtroendet för asylrätten upprätthålls i vårt land. Det tycker jag är ett bra uttryck.

Och vad betyder det då?

– Det betyder att man måste ändra systemen. Så att folk får en bra start. Och man blir en del av samhället. Att inte samhällets system i sig förhindrar den möjligheten. Det går jättebra för många som kommer till Södertälje. Men för många andra gör det inte det på grund av att de hamnar i det som jag har beskrivit. Att de blir utnyttjade. Jag tror att det vore en befrielse om man kunde prata om det. Då är det väldigt konstigt att peka ut olika grupper som svårare att integrera.

Vill ha folkräkning

Enligt Boel Godner är alltså det hon och hennes partikollegor i Södertälje har sagt och gjort om migrationen något annat än det som sägs idag i den allmänna debatten. Även om det kan låta lika. Och Boel Godner backar inte heller ifrån att det har varit rätt att driva det. Som att hon nu vill se en folkräkning, trots att det annars är något som framför allt Sverigedemokraterna har drivit. 

– När vi som kommun kommer och kollar vilka som bor i en lägenhet måste vi ringa först. När vi väl kommer står det kanske helt andra personer i dörren än de som styr lägenheten. Vid folk- och bostadsräkningar kommer man oanmält och knackar på alla dörrar i ett bostadsområde. Det är Skatteverkets ansvar att det är rätt person på rätt adress. Och det är det inte i Södertälje. 

Vad blir nästa steg? Om man hittar personer som bor svart i den här folkräkningen, vad ska hända då?

– Vi säger att vi är redo att ta tag i de problemen. Bara vi vet. Jag tror det mesta går att ordna. Det finns många bostäder i Södertälje, säger Boel Godner.

Det är det som är poängen. Att alla ska kollas.

Och trots att JO alltså sagt att regelbundna bakgrundskontroller av kommunanställda är olagliga och integritetskränkande vill Boel Godner hitta ett sätt att fortsätta. 

– Vi vet att organiserad brottslighet jobbar så att den utnyttjar sitt nätverk bland anställda för att gynna någon annan utanför. Vi måste tänka på vem vi anställer. Det borde många andra göra också. Jag missionerar om detta.

Men riskerar inte det att bli ett utpekande då?

– Hur då utpekande? Det gäller ju alla. Det är det som är poängen. Att alla ska kollas. Och sen är det inte säkert att det händer någonting även om det plingar till. I de flesta fall gör det ju inte det.

Anklagas för utpekande

I lokala medier har Boel Godner själv anklagats för att peka ut människor och folkgrupper den senaste tiden. En grupp debattörer hävdar att Boel Godner ska ha pekat ut gruppen assyrier och syrianer i samband med ett seminarium på Studieförbundet näringsliv och samhälle. Under seminariet sa hon  att ”man utbildar sig till advokat, läkare, mäklare, bara för att hjälpa kriminella”. Boel Godner tar uppenbart illa vid sig av anklagelsen. 

– Det är en absurd anklagelse. Jättejobbigt faktiskt. Jag kommenterade en forskningsrapport som Carina Gunnarsson hade gjort om organiserad brottslighet i Italien framförallt men också i Sverige. Och ja, det står på flera ställen att man använder sig av advokater och läkare som möjliggörare. Jag blev jätteförvånad, för jag skulle aldrig drömma om att peka ut någon folkgrupp överhuvudtaget.

Så du har alltså inte pratat om assyrier och syrianer i samband med det?

– Aldrig. Det gör jag aldrig. Det gör jag bara i samband med att det är ett stort kristet folk som har fått sin huvudstad här i Södertälje. Jag har aldrig någonsin nämnt någon folkgrupp som ett problem eller i samband med att prata om brottslighet.