Under början på 2000-talet uppstod problem med social oro, anlagda bränder och stenkastning mot polis och brandmän i några av Malmös stadsdelar. 

Startskottet anses vara en brand i en moské på Jägersro i april 2003, där en intilliggande skola brann ner. Flera hundra personer kom till brandplatsen och synen av det som många såg som sitt livsverk stå i lågor väckte starka känslor. 

Det var i eftersvallet till den händelsen som relationen mellan en del av de boende i området och räddningstjänsten försämrades. Vintern 2008 och våren 2009 kulminerade oroligheterna i kravaller med anlagda bränder och där räddningstjänsten möttes av stenkastande ungdomar när den ryckte ut.

Ämne för avhandling

Susanna Magnusson, doktorand i strategisk kommunikation, var vid samma tid i ett skede där hon letade efter ett lämpligt ämne för sin kommande avhandling. Hennes intresse för vilka faktorer som gör att en organisation vinner trovärdighet fick henne att välja Räddningstjänst syd som studieobjekt. 

Problemet med stenkastning och andra angrepp som gjorde utryckningarna svåra och farliga fick Räddningstjänst syd att satsa på anställda brandsäkerhetsvärdar. Värdarna, som alla själva har invandrarbakgrund, har i uppdrag att informera om brandsäkerhet och om hur räddningstjänsten i Sverige fungerar. Arbetet görs dels genom hembesök i utsatta områden och genom föredrag på SFI-undervisningen.

Sedan brandsäkerhetsvärdarna anställdes och flera andra åtgärder vidtogs (se artikel intill) har problemen med angrepp mot räddningstjänsten minskat. För Susanna Magnusson, som har följt värdarnas arbete, är det tydligt att deras arbete har haft en del i den positiva utvecklingen. Men hon är skeptisk till det fokus som räddningstjänsten lade vid att värdarna själva skulle ha invandrarbakgrund.

– Det som var mest avgörande var att värdarna har en kommunikativ förmåga, är energiska, flexibla och duktiga på att hitta gemensamma nämnare med de boende de möter, säger hon.

147 språkgrupper i Malmö

Att lägga alltför mycket fokus på värdarnas etniska och språkliga bakgrund är enligt Susanna Magnusson något som tvärtom kan bidra till att cementera bilden av de boende i vissa stadsdelar som en avskild grupp.

– Det är klart att det är en fördel att kunna arabiska i Malmö. Men i staden finns det 147 språkgrupper, så det går ändå inte att lyckas möta alla. Att lägga fokus på värdarnas kulturella bakgrund bidrar till att stärka uppfattningen om att de kulturella skillnaderna är oöverstigliga. Risken är då också att värdarna ses lite som alibi, där det läggs för mycket vikt vid det visuella, att de har rätt hudfärg och bakgrund.

Infekterad könsfråga

Räddningstjänst syd har inom sin bransch blivit lite av föregångare, som får bidra med goda idéer till kollegor runt om i landet. Men de tillhör samtidigt en organisation som på många sätt ligger efter andra liknande myndigheter i landet.

– Räddningstjänsten har av tradition varit en verksamhet för stora starka män som känner att de kan lita på varandra. Att frågan om kvinnliga brandmän fortfarande är infekterad visar att de ligger långt efter till exempel polisen och militären i utveckling, säger Susanna Magnusson.