– Vi byggde upp tillräcklig kompetens hos en mängd personer. Det var den som också kom till nytta när man skulle dra igång demonstrationsanläggningen. Teknikleverantörerna hade inte byggt i de här skalorna tidigare, säger Henrik Thunman, professor på avdelningen för energiteknik på Chalmers.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Tekniken innebär att skogsmaterial värms upp till så höga temperaturer att det blir till gas, som i sin tur renas. Slutprodukten blir biogas som består av över 95 procent av metangas. Gobigas skulle vara ett utvecklingsprojekt i två etapper, en demoanläggning och en produktionsanläggning, som långsiktigt skulle ge en storskalig produktion av gas till fordon, industrier och kraftvärmeverk.
Anläggningen framgångsrik
Henrik Thunman konstaterar att Gobigas demonstrationsanläggning nådde de mål den byggdes för, men att andra faktorer fick råda när det gällde steg två.
– De mjuka frågorna som gör det möjlighet att ge lönsamhet för produkten, de förutsättningarna har ändrats kraftfullt under testperioden, säger Henrik Thunman.
Ett av de mjukare värden som Henrik Thunman syftar på är att biogas från Danmark är dubbelt subventionerad och billigare än det svenska biobränslet. Men även att den förväntade ökningen av antalet bilar som går på biogas har uteblivit, samtidigt som Göteborg energi misslyckats med att hitta en alternativ marknad. Det är det kortsiktiga perspektivet.
– I ett långsiktigt perspektiv, så har vi ett underskott av förnybara kolatomer. De petrokemiska industrierna på västkusten, raffinaderierna i Göteborg och de petrokemiska industrin och raffinaderiet i Lysekil behöver ha dubbla mängden den svenska skogstillväxten varje år om de ska ställa om, säger Henrik Thunman.
Han menar att för att Göteborg och Sverige ska kunna uppfylla de internationella klimatmålen som IPCC klubbade i Paris, så behövs nya tekniker som gör den miljövänliga produktionen så effektiv som möjligt. Och att förgasningstekniken har hög prestanda både när det gäller kostnad och effektivitet. Men Gobigas kanske ligger före sin tid, eftersom EU:s medlemstater inte lyckats enas kring ett regelverk, något som leder till att biobaserade transportbränslen importeras.
– Det är den här typen av teknik som kan göra om de resurser vi har i Sverige, alltså skogsrester. Det är våra förnybara kolväten, säger han.
När Gobigas togs i drift kom flera långväga gäster för att besöka anläggningen på Hisingen, men även andra lokala aktörer var intresserade av den nya spännande tekniken som skulle testas i stor skala. Mölndal energis vd Christian Schwartz åkte de fåtal kilometrarna från kraftvärmeverket Riskullaverket till Ryahamnen.
–Som branschmänniska ser jag Gobigas som nästa steg i det fossilfria. Det är mer avancerad teknik. Det vi gör i Mölndal är att gör el- och fjärrvärme direkt av flisen, men det blir bara el- och fjärrvärme. Tekniken i Gobigas går att göra mycket mer på sikt, säger han.
Även Christian Schwartz pekar på att förgasningstekniken skulle kunna användas för att ställa om stora industrier som de i Stenungsund.
– Ska de bara göra el- och fjärrvärme, som vi gör i Mölndal, så är det en jättekomplicerad väg att gå. Men tänker de att de ska ersätta hela petrokemin i Stenungsund med förnybar råvara, då blir det de har försökt att göra mer begripligt, säger Christian Schwartz.
Han tror att det är för tidigt att säga om Gobigas satsning är framsynt eller lönlös.
– Någonting måste man göra som är annorlunda imorgon än det vi gör i dag. Det här kanske var ett sådant försök eller ett misslyckade, kanske vi inte vet förrän om tio eller femton år.
