37-åringens koranbränning utanför Stockholms moské förra veckan har skapat svallvågor långt från Sveriges gränser. I den muslimska delen av världen har ilskan varit stor, inte minst i Iraks huvudstad Bagdad där det varit stora protester vid den svenska ambassaden.
Fredagens koranbränning tog plats mitt under den muslimska högtiden Eid al-Adha. Under söndagen tog den svenska regeringen avstånd från incidenten. Detta följde på Islamska samarbetsorganisationens (OIC) uppmaning till sina medlemsländer att gå samman och stoppa framtida koranbränningar, skriver bland annat The Guardian.
Kontext spelar roll
Tidigare är det den danska högerextremisten Rasmus Paludan från partiet Stram kurs som har varit hjärnan bakom flertalet koranbränningar i olika svenska städer. Civil rights defenders har följt koranbränningarna och har bland annat polisanmält Paludan för en uppmärksammad koranbränning utanför en moské i Malmö 2022.
– Då gjorde vi, utifrån kontexten, bedömningen att det utgjorde hatbrott. Gällande den senaste koranbränningen vid Stockholms moské har vi inte gjort någon sådan djupgående analys ännu, men vi ser med oro på den tilltagande islamofobin i Sverige, säger John Stauffer, chefsjurist på Civil rights defenders.
– Det är viktigt att man i en bedömning om hatbrott tittar på hur gruppens situation i samhället ser ut. Om det är en redan utsatt grupp som drabbas av diskriminering – ja, då stärker det sannolikheten för att det är fråga om hatbrott, tillägger han.
”Måste prövas i domstol”
Att muslimska länder reagerar så starkt på koranbränningar kan enligt John Stauffer bero på en annan syn på religion, dess plats i samhället och mänskliga rättigheter som yttrandefrihet. Han säger också att det är av stor vikt att frågan om koranbränningar snarast prövas i domstol, eftersom en sådan dom kan bli vägledande för liknande händelser i framtiden.
– Hittills är det polis och åklagare som har utrett detta, men det måste prövas i domstol – det är en juridisk gränsdragningsfråga: var går gränsen mellan yttrandefrihet och hets mot folkgrupp, säger John Stauffer.
Om detta råder det delade meningar. I den muslimska världen ifrågasätts det huruvida en koranbränning kan vara en del av den lagstadgade yttrandefriheten. Den USA-baserade juridikprofessorn Khaled Beydoun skriver på Instagram, där han har över 600 000 följare, att han mottagit den ”fruktansvärda nyheten” att Sverige låtit en koranbränning ske på självaste Eid al-Adha. Khaled Beydoun fortsätter med att uppmana de boende i Stockholm, där koranbränningen genomfördes, till solidaritet och stöd – särskilt på själva Eid al-Adha.
