ETC Örebros granskning av de nya fullmäktigeledamöterna visar att det är ett överskott på män i kommunfullmäktige. I Örebro bor flest kvinnor och de kvinnliga väljarna är fler. Men det märks alltså inte i fullmäktige, där det fortfarande är flest män som styr. Två partier, Socialdemokraterna och Miljöpartiet har lyckas med en jämn könsfördelning på sina ledamöter. Övriga partier har inte en jämställd fördelning. Vänsterpartiet och Folkpartiet har flest kvinnor, medan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet har flest män.
– Det är inga förvånande siffror. Det ser ut så på de flesta håll i landet. De partier som har varvade listor brukar vara bättre på att ha en jämn könsfördelning i fullmäktige. De andra får ett mindre jämställt resultat. I Sverige är det valfritt hur man utformar listorna, men så är det inte överallt. Om man vill ha en helt jämställd representation kan man införa statlig kvotering, något som exempelvis finns i Rwanda, säger Renée Andersson, doktorand i statskunskap på Örebro universitet, och som skriver en avhandling om jämställdhetspolitik och kommuner.
Medelålders överskott
ETC Örebros granskning visar även att det är ett överskott av medelålders personer i det nya fullmäktige. De allra flesta av ledamöterna är mellan 30 och 64 år. Men ungefär 20 procent av väljarna i Örebro är över 65 år. I kommunfullmäktige får tre personer, 4,6 procent, representera den här åldersgruppen.
– Det här är en väldigt låg siffra både om man jämför med antalet väljare i gruppen och rikssnittet i kommunerna, säger Renée Andersson.
Även de yngre väljarna under 29 år har sämre representation i fullmäktige.
– Att det är färre yngre i politiken handlar ofta om att de yngre inte är lika etablerade i partierna. Även utbildningsnivå och livssituation kan spela in, säger Renée Andersson.
Majoritet tjänar över 400 000
Det finns ett gap mellan väljare och politiker också när det gäller inkomster. Medianinkomsten för en örebroare var förra året 245 148 kronor. Men en majoritet av ledamöterna i kommunfullmäktige tjänar över 400 000 om året.
– Om det finns en önskan att politiken ska spegla medelväljaren, eller någon utsatt grupp, ja då finns det ett glapp, säger Renée Andersson.
Men representation i politiken är komplext. En del menar att makten ska spegla väljarna, andra vill ha politiker som har stor förmåga att navigera bland olika perspektiv.
– Det finns även en tendens att vi lägger stor vikt vid sådant som vi lätt kan mäta som kön eller ålder. Medan andra perspektiv som sexualitet, funktionsnedsättning och bostadsområde glöms bort, säger Renée Andersson.