Nu har EU-kommissionen lagt fram ett förslag som skärper kraven rejält på gigföretagen. Målsättningen är att göra det klart vilka av plattformsföretagen som ska räknas som arbetsgivare och vilket ansvar de därmed har.
EU-kommissionen har arbetat fram en lista med fem kriterier, där bolagen ska klassas som arbetsgivare om de uppfyller minst två av dem. Bland annat handlar det om i vilken mån plattformarna kontrollerar den som arbetar och deras ersättningar, om arbetet övervakas digitalt och om friheten för arbetaren att välja tid för arbete eller ledighet begränsas.
Internationell strid
Magnus Falk är samhällspolitisk chef på Transportarbetare förbundet och har följt gig-frågan länge. Han ser försiktigt positivt på det nya förslaget från EU-kommissionen.
– Det känns ju rätt så bra att man börjar titta på rättigheter för människorna som jobbar i de här verksamheterna, säger han.
Framförallt är det frågan om arbetsgivaransvaret som är det mest positiva i EU-kommissionens förslag, menar Magnus Falk.
– Att det ska vara upp till företagen att bevisa om de är arbetsgivare eller inte nu. Det är en väldigt bra grej, tycker jag.
En av de stora kärnfrågorna inom gig-branschen har handlat om att en rad av företagen – däribland matbudsbolag som Uber Eats, Wolt och Bolt – inte anser sig ha något ansvar som arbetsgivare. De kallar sina bud för exempelvis ”leveranspartners” och hävdar att de inte är anställda, utan att de endast jobbar som en sorts konsulter eller frilansare och tar ut sin lön genom en mellanhand - ett så kallat egenanställningsföretag.
Konflikt med fackförbund
Frågan har länge skapat stora konflikter mellan gigföretag och fackförbund i en rad länder världen över. I Spanien beslutade högsta domstolen i fjol att matbuden ska räknas som anställda av gigföretagen. Även i Frankrike, Italien, Grekland och Portugal har lagarna skärpts.
Och mitt i techbranschens hjärta i Kalifornien hölls en folkomröstning om just frågan om arbetsgivaransvar i samband med presidentvalet i USA i fjol. Där vann dock gigföretagen striden, efter att en rad stora bolag som Uber, Lyft och Doordash pumpat in nära två miljarder kronor i lobbykampanjen mot förslaget.
”Stor grej”Att EU-kommissionen nu skärper kraven på arbetsgivarna tas emot positivt även hos Jakob Lundgren från nätverket Gigwatch, som granskar gigekonomin.
– Det är en stor grej. Många länder har infört liknande lagstiftning redan och det är positivt att EU går lite före nu, säger han.
Inom EU beräknas omkring 28 miljoner människor ha någon form av gig-jobb idag. Av dem är uppskattningsvis 5,5 miljoner felaktigt klassade som egenanställda, enligt The Guardian.
Med de nya direktiven kommer mellan 1,7 och 4,1 miljoner fler gig-arbetare i EU att kategoriseras som vanliga anställda. Därmed kan de också få rätt till grundläggande rättigheter som minimilön, semester, sjukersättning och olycksfallsförsäkringar.
Direkt efter att EU-kommissionens förslag presenterats på torsdagen föll Ubers aktie med 3,3 procent.
– Förslaget innehåller också en del om ökad transparens kring mjukvaran som används för att leda arbetet, och ökade möjligheter till ansvarsutkrävande kring beslut som fattas algoritmiskt. Tidigare har insynen varit nära noll. Gigarbetare har fått gissa sig fram till hur appen fungerar, bara för att se hela systemet förändras från en vecka till en annan utan förklaring eller kommentar. Det här är alltså väldigt positivt, säger Jakob Lundgren.
Han ser dock negativa delar i förslaget också.
– Det negativa är att det inte täcker alla gigarbetare, och att det kommer finnas sätt att kringgå det även för arbetsgivare som omfattas idag. Risken finns också att företag i budbranschen ändrar kontrakt eller arbetsmodeller för att kringgå EU:s krav. Då kommer de att kunna fortsätta använda sig av egenanställda.
Magnus Falk på Transport ser samma problem.
– Herregud, jag jobbar med transportfrågor, även inom de traditionella branscherna är det ju så att så fort det kommer ny lagstiftning så letar man efter sätt att kringgå det så snabbt man kan. Men det gäller ju att försöka stoppa så många hål som möjligt för oss.
