Mattias Persson visar upp en näve svart slam. Det är torrt som blomjord efter behandling på reningsverket i Skebäck. Härifrån skänks avloppsslammet till lantbrukare som står i kö för att få det billiga gödningsmedelet.
– Vi gör det inte för att tjäna pengar på det. Vi vill göra en samhällsnytta. Det finns massor av bra ämnen i slammet. Efterfrågan är alltid större än vad vi har att ge. Det är många lantbrukare som vill ha slam, säger Mattias Persson.
Sedan förra våren är avloppsslammet som lämnar Skebäcks reningsverk revaq-certifierat. Det innebär att det ska vara tillräckligt fritt från miljöfarliga ämnen för att användas som gödsel på åkrarna. Men certifieringen är kontroversiell.
Slammet från våra avlopp innehåller fosfor och mull som kan bli näring åt växande grödor. Men det hinnehåller också kemikalier, läkemedelsrester och tungmetaller från hushåll och industrier. PCB, ftalater, bromerade flamskyddsmedel, och kadmium har hittats i slammet.
Kan orska benskörhet
Miljöpartiet driver just nu en motion om att upphöra med certifieringen i Örebro för att slammet inte ska spridas på åkrarna.
– Kraven är inte tillräckligt höga. Man mäter inte alla ämnen och man vet för lite om vilka ämnen som finns i slammet. Det är en hel cocktail av kemikalier, säger Ia Malmqvist, kommunalråd för Miljöpartiet.
Hon är främst oroad över det kadmium som man vet finns i slammet. Kadmium tas upp i grödor som växer i slammet och orsakar benskörhet hos dem som äter grödorna.
– På det sättet är det här också en jämställdhetsfråga eftersom det mest är kvinnor som drabbas av benskörhet, säger hon.
Miljöpartiets förslag har fått stöd av både Västerpartiet och Folkpartiet, men kommunledningen vill fortsätta på samma linje som tidigare.
– Vår utgångspunkt är att är det certifierat så är det att betrakta som ett fullgott gödningsmedel. Om vårt slam inte hade varit certifierat så skulle lantbrukarna sprida slam från andra kommuner ändå. Så var det innan vi valde att certifiera slammet, säger miljönämndens ordförande Per-Erik Andersson (S).
”Svårt att veta vilka riskerna är”
Men Sveriges mejeriföretag vägrar ta emot mjölk från kor som har utfodrats med grödor odlade på åkrar som gödslas med avloppsslam. Och både KRAV och Naturskyddsföreningen menar att certifieringen inte är tillräcklig.
– Vi är väldigt oroliga över att man fortsätter att sprida slam. Det finns så många både kända och okända risker. Gränsvärdena hänger inte med alla nya ämnen som släpps ut i avloppen. Man reglerar hela tiden i efterhand, säger Naturskyddsföreningens vice ordförande Johanna Sandahl.
Naturskyddsföreningen menar att hela avloppssystemet kommer att behöva byggas om för att vi ska kunna skilja näringsämnena från kemikalier. I dag blandas toalettvattnet med tvättmedel, diskmedel, dagvatten och kemikalier från industrin.
– Vi har byggt in oss i ett system som inte fungerar. Fortsatt och ökad slamspridning riskerar att minska viljan att bygga om systemet, säger hon.
Åsa Wilson