BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Föga förvånande är det männen som dominerar i gaturegistren.
Men han upptäckte också att gator med namn efter män ofta är längre och ligger mer centralt, medan gator med namn efter kvinnor oftare är korta och ligger längre bort från centrum.
– Det kan vara slumpartat, men det är ändå intressant, tycker han.
Samma mönster har han också sett när han har tittat specifikt på Norrköping.
Att gator i äldre tider oftare uppkallades efter män är inget som har överraskat Marcus Justesen.
– Men lite förvånande var det att se att även de nya gatorna i hög grad uppkallas efter män. Varför det är så har jag inte hittat någon förklaring till. Kanske får vi vänta lite till innan det blir jämlikt, säger han.
Nästan bara lokala personer
En sak som sticker ut något just när det gäller Norrköping är att det nästan bara är personer med lokal förankring som har fått ge namn åt gator. I andra städer är det vanligare att även icke lokala personer får namnge gator.
I Norrköping finns dock några undantag, som Olof Palme, Hjalmar Branting, Carl von Linné – och så ett par drottningar; Kristina och Gunilla Bielke, som var gift med Johan III.
När det gäller vilka bedrifter som ligger till grund för att personer hedras med ett gatunamn har Marcus Justesen inte kunnat utläsa något särskilt mönster, eller om det är någon skillnad i vilka bedrifter som krävs av män, jämfört med kvinnor.
– Jag har funderat litegrann på det där, men inte gjort någon analys av det, säger han.
För ingen egen statistik
I Norrköping är det i dag Lantmäteriet som är ansvariga för namngivning av gator.
– Vi för ingen egen statistik på hur många män, respektive kvinnor, som har fått gator uppkallade efter sig. Men om det är aktuellt med nya gator inom ett område där man har gatunamn efter personer, så försöker vi väl se till att det blir en viss balans. Det handlar väl mer om personen som sådan än om kön, men det är absolut ingen nackdel om det är en kvinna, säger Susanne Claesson, kartingenjör och sekreterare i kommunens namnberedning, som består av både politiker och tjänstemän.
Vid namngivning av gator efter särskilda personer finns det också vissa riktlinjer att ta hänsyn till.
– Det ska vara lätt att stava och uttala så att det inte blir missförstånd när man ska beställa taxi eller när räddningstjänsten ska rycka ut. Det ska inte vara alltför krångligt och det ska vara lämpligt i andra avseenden, förklarar hon.
Svåruttalat namn nekades
För några år sedan kom det in ett medborgarförslag om att uppkalla en gata efter Norrköpingsbon G E Pasch, som uppfann säkerhetständstickan.
– Men då gjordes bedömningen att namnet inte var tillräckligt lätt att stava och uttala, så det blev ingenting av, berättar hon.
I Norrköping namnger man inte heller gator efter levande personer.
– Det ska helst vara personer som har varit avlidna en längre tid, så att man minskar risken för att det ska komma upp oegentligheter i efterhand. Och personen ska helst ha gjort något förtjänstfullt eller ha någon koppling till kommunen, förklarar Susanne Claesson.
Vilka prestationer och bedrifter som leder till att personer har fått gator uppkallade efter sig i Norrköping varierar bland både män och kvinnor. Och det går inte att utläsa om det har krävts mer av en kvinna än av en man för att få ge namn åt en gata.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Vi lägger inte någon värdering i själva prestationen, utan ser till varje person som är aktuell i namnförslaget, förklarar hon.
När ett nytt bostadsområde ska anläggas är det numera de beredande tjänstemännen som tar fram namnförslag.
– Sedan är det politikerna i namnberedningen som fattar beslut. De kan ju ändra sig vid sittande möte om de har ett annat förslag som de tycker är lämpligt. Men oftast går de på tjänstemännens förslag, förklarar hon.
Hur det har gått till när gator har fått sina namn har varierat genom historien.
Peter Kristensson, historieintresserad Norrköpingsbo och författare till boken Norrköpings gatunamn, berättar att de äldsta gatorna innanför promenaderna i princip aldrig fick namn efter särskilda personer.
– En första våg av personnamn kom över hela landet på 1910-talet. Då var det ofta folk som hade gjort donationer till staden, som borgmästare, fabrikörer och den typen av personer, berättar han.
I Norrköping syns spår av den vågen i söderstaden, med namn som Nelinsgatan, Schalegatan, Alreiksgatan och Trozelligatan.
Personnamnstrend på 70-talet
I Norrköping dröjde det sedan ända fram till 70-talet innan nästa våg av gator med personnamn kom.
Från den vågen återfinns de flesta gatunamn i stadsdelen Klockaretorpet.
– Men då var det lite mer kulturpersonligheter och fackföreningsmän som fick ge namn åt gator, förklarar han.
– Gustaf Janzén var ordförande i textilfacket i Norrköping, Hjalmar Lundgren var förste chefen för stadsbiblioteket, och Gustav Claesson var professor i arkitektur, exemplifierar han.
I Klockaretorpet återfinns också de första kvinnonamnen på gator, om man inte räknar med drottningarna. Författaren Moa Martinsson är ett exempel.
– Matilda Ljungstedt fick en gata uppkallad efter sig 1974. Hon var sångerska på Kungliga operan i Stockholm. Ellen Moberg var pionjär inom barnomsorgen och gjorde betydande insatser lokalt, berättar han.
Hon fick sin gata så sent som 2009.
Historia bevarad i gatunamn
Bland de allra senaste storheter som har fått ge namn åt stadens gator finns Karl Ward, som var politiker och chefredaktör för Östergötlands folkblad.
– Han kan nog vara den allra senaste, tror Peter Kristensson, som i höst ger ut sin bok om stans gatunamn i en ny upplaga.
– Det är ett 20-tal nya namn som finns med, säger han.
Han är också redaktör för nättidningen Svensk historia. Och det var hans stora intresse för historia som låg till grund för att han började titta närmare på gatunamnen i Norrköping.
– Det är ju mycket historia som ligger bevarad i gatunamnen men som knappast finns kvar någon annanstans längre.
