Går ut hårt mot lupinerna

– Det är privatpersoner, kommuner och entreprenörer som söker information. Lupinen har fungerat som inkörsport för en debatt om invasiva arter, säger Marie-Louise Fagerström, naturvårdshandläggare och biolog vid länsstyrelsen i Västra Götaland.

Ekosystemet förändras

Att det är en invasiv art betyder att den inte hör hemma i den svenska naturen från början, men när den etablerat sig tar den över totalt. Just lupinen kommer från Nordamerika.

– Den sprider sig snabbt och all inhemsk flora försvinner. Den binder kväve som sedan går ned i marken och ändrar förutsättningarna för andra växter att växa. Men det stannar inte där. Hela ekosystemet förändras när viktiga pollinatörer som fjärilar inte hittar mat längre, påpekar Marie-Louise Fagerström.

För att de uppgrävda lupinerna inte ska fröa av sig eller spridas får de inte kastas hur som helst utan ska brännas. I en tunna eller lämnas till förbränning på återvinningen.

Men får man verkligen gräva hur som helst på någon annans mark?

– Nej, man måste ju vara markägare. Men man kan plocka buketter. Det hindrar åtminstone spridningen om de inte kan sätta frö sedan.

Lupinen har alltså fått agera symbol i informationsspridningen om invasiva arter. Men den är inte den värsta. Parkslide, en 3-4 meter hög bambuliknande växt som är vanlig i trädgårdar och parker har börjat ta över vissa å-stränder.