BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Just nu ligger ärendet hos Energimarknadsinspektionen och nästa vecka kommer myndigheten lämna ett utlåtande till regeringen. Därefter ska regeringen ta beslut om ett eventuellt tillstånd. Men trots hård kritik mot terminalbygget från både miljöorganisationer och en handfull lokalpolitiker har regeringen inte gett några tydliga signaler om åt vilket håll det barkar. Enligt energiminister Ibrahim Baylans (S) pressavdelning har regeringen inte tagit ställning till terminalen ännu.
Oförenligt med klimatmål
Men att världens sjöfart ska övergå till LNG är varken förenligt med Parismålen eller sjöfartsindustrins eget klimatmål om att halvera sina växthusutsläpp till 2050. Det slås fast i en färsk rapport från University College Londons konsultbolag UMAS.
LNG framhålls från vissa håll som ett möjligt övergångsbränsle inom sjöfarten innan man skiftar till biobränsle, eftersom liknande infrastruktur för transport och förvaring kan användas för båda. Men enligt den nya rapporten skulle det inte gå att nå utsläppsmålen även om hela den internationella sjöfarten skulle börja använda LNG som drivmedel. Trots att bränslet innebär lägre lokala utsläpp av svaveloxider och andra partiklar är risken för utsläpp av växthusgasen metan så pass hög att det inte går att nå klimatmålen, menar forskarna.
EU miljardinvesterar
Trots det har EU investerat nästan två miljarder kronor i offentliga medel på LNG-projekt inom unionen. Ett av dessa är terminalen i Göteborg, som hittills har beviljats 27 miljoner kronor i EU-stöd. Men eftersom LNG ändå kommer behöva fasas ut till fördel för förnyelsebara bränslen är frågan om detta är väl använda pengar.
– Ammoniak, väte och elektrifiering har alla potential att mogna och bli konkurrenskraftiga till 2030. Det innebär att mycket av de LNG-relaterade investeringarna som görs inom de närmaste åren, både inom sjöfart och på land, troligtvis bara kommer vara värdefulla till dess att de konkurrerande och mer långsiktiga lösningarna har blivit uppenbara, säger en av rapportförfattarna, Carlo Raucci.
LNG-terminalen prioriteras
EU-kommissionen vill att Göteborgsterminalen ingår i en lista på prioriterade infrastrukturprojekt inom EU, vilket innebär vissa fördelar när det gäller tillståndsgivning och finansiering. I januari meddelade regeringen riksdagens EU-nämnd att man inte har några invändningar och i nämnden var Vänsterpartiet det enda partiet som ifrågasatte det.
Att detta skulle innebära att regeringen ger ett implicit stöd till LNG-terminalen håller energiministerns pressansvarige, Sami Mashial, inte med om.
– Nej, regeringen har inte tagit ställning till ansökan om tillstånd. Tillståndsansökan hanteras av myndigheten Energimarknadsinspektionen, säger han.
Fanny Sannerud är engagerad i kampanjen Fossilgasfällan, som protesterar mot planerna i Göteborg. Likt UMAS-forskarna menar hon att investeringar i LNG inte är en framkomlig väg för att nå klimatmålen.
Planer på fler LNG-terminaler
Hon lyfter även det faktum att det totalt finns planer på ytterligare sju LNG-terminaler i Sverige.
– Den i Göteborg ligger närmast i tid och planeras kosta en miljard. Vad hade pengarna kunnat gå istället? Hur många miljarder ska spenderas på fossila projekt här i Sverige? Vi borde tänka oss för noggrant om vi tar klimatet på allvar.