– Den nedre gränsen är runt åtta år, men den vanligaste åldern är vid tio-elva år. När det rör sig om åttaåringar är rekryteringen inte så konkret, och det är inte säkert att alla parter vet vad det handlar om. Unga dras in genom att de hänger där gängen hänger. De kanske får godis eller en femtiolapp för att springa ett ärende, lämna ett paket till någon eller spana efter polisen, säger hon.
Intervjuat 200 personer
Maria Wallin har det senaste året intervjuat 200 personer som arbetar i de utsatta områdena, som poliser, fritidsledare, skolpersonal samt tjänstemän inom socialtjänsten. Hennes samlade bild är att det saknas resurser inom socialtjänst och fritid, och att situationen har blivit värre den senaste tiden.
– Stadsdelarna har haft mindre resurser de senaste två åren och tvingats skära ner inom socialtjänsten och fritid. Det finns en stor frustation bland personalen över att man minskar på resurserna när man redan upplever att det inte finns tillräckligt. Man upplever det som negativt när man får ta emot fler klienter än de känner att de klarar av att ta emot, när det är ett halvårs väntetid till BUP och man beviljar insatser där, liksom när man inte har möjlighet att ge någon ett skyddat boende, säger hon.
Hon menar att det skapas en negativ spiral där ett problem, som inte löses, kan leda till andra problem senare.
– Ett barn som har en förälder som inte får hjälp mot våld inom nära relation drabbas negativt, vilket sedan kan leda till att barnet hamnar snett, säger Maria Wallin.
Slår extra hårt
Enligt henne slår nedskärningar inom sociala områden extra hårt mot utsatta områden.
– Det är mer resurskrävande att jobba i de områdena. Det finns fler personer där som lever i någon slags social marginalisering, som inte har arbete och så vidare, och det finns en hög social sårbarhet bland unga.
Och det är den sociala sårbarheten som gör det möjligt för gängen att rekrytera unga, menar hon.
– Gängvåldet har blivit en smal polisiär fråga där det pratas om att vi behöver hårdare straff och att polisen behöver resurser. Det kanske vi behöver, men det här är mer komplicerat än så. Vi behöver få in det sociala perspektivet i debatten. Förutsättningen för att gängen ska lyckas rekrytera är att det finns en social sårbarhet, säger hon.
Mer resurser
Hon ser att det skulle behövas mer resurser inom bland annat socialtjänsten, familjebehandling, barn- och ungdomspsykiatrin, skolorna och fritid för att jobba förebyggande mot gängvåldet.
– Vi behöver satsa mer på grunduppdragen i att minska den sociala sårbarheten, säger Maria Wallin.
De rödgrönrosa vill utreda konsekvenserna av Alliansens massiva nedskärningar inom socialtjänsten. Partierna befarar att ett minskat socialt skyddsnät kan leda till ökad kriminalitet. Moderaternas Axel Josefson avfärdar att det görs stora nedskärningar.
”Massiva nedskärningar har pågått i socialtjänsten i Göteborg under det borgerliga styret”, skriver Vänsterpartiet och Miljöpartiet i ett yrkande till kommunstyrelsen. Partierna vill tillsätta en utredning om vilka nedskärningar som gjorts under mandatperioden och vad det orsakat.
– Vi har fått signaler från medarbetare och från frivillighetsorganisationer om att det finns en stor oro över att personalen inte har möjlighet att göra det som behövs och att medborgarna inte får det stöd de behöver. Bland annat i Angered och Norra Hisingen, som är områden som man istället borde satsa mycket på, har man skurit ner. Vi tar oron på allvar och vill utreda vad nedskärningarna leder till, säger Vänsterpartiets Jenny Broman.
Ökad utsatthet
Enligt henne befarar partierna att nedskärningarna leder till ökad utsatthet vilket i sin tur leder till ökad kriminalitet.
– Jag är jätteorolig över att vi inte fångar upp barn som är utsatta. Det gör att de får lida och utsattheten gör också att de lättare kan dras in i kriminell verksamhet eller börjar med droger, säger Jenny Broman.
”Tillfört mer pengar”
Enligt Axel Josefson har Alliansen satsat mer pengar på socialtjänsten än det tidigare socialdemokratiska styret.
– Jag vänder mig emot att vi skulle skära ner. Vi har inte gjort några stora nedskärningar i socialtjänst, vi har tvärtemot tillfört mer pengar i budgeten. Betydligt mer pengar än Socialdemokraterna gjorde, säger han.
Han menar också att han inte hört att skulle finnas någon oro över minskade resurser.
– Nej, det är första gången jag hör det. Jag tror att det ser olika ut i olika stadsdelar och i olika förvaltningar, säger Axel Josefson.
Fortsatta besparingar
En granskning som ETC Göteborg gjorde 2019 visade att sju av tio stadsdelar var tvungna att skära ner inom socialtjänsten det året, i alla stadsdelar förutom Lundby, Majorna-Linné och Östra Göteborg. En stadsdel som bantades ordentligt var Angered där 31,7 miljoner kronor skulle sparas in och 50 tjänster försvinna. Dessutom fick social resursförvaltning 30 miljoner mindre att röra sig med 2019 jämfört med året innan.
I Alliansens budget för 2020 stod kommunens stadsdelsnämnder och facknämnder inför besparingar. I deras budgetförslag för 2021 ökas tillskottet till nämnderna med 1,5 procent, men samtidigt väntas kostnaderna för nämnderna enligt Alliansen öka med 1,7 procent. I praktiken innebär det alltså fortsatta besparingar.
– Det innebär fortsatta effektiviseringar i verksamheten, säger Axel Josefson.
”Stärker socialtjänsten”
Men utöver de generella tillskotten i nämnderna vill Alliansen tillsätta extra pengar till försörjningsstöd.
– Vi stärker upp socialtjänsten med 100 miljoner som framför allt ska gå till försörjningsstöd nu när vi är i en lågkonjunktur, säger Axel Josefson.
Mindre nedskärningar
Jenny Bromans första reaktion på budgeten efter den presenterades på fredagen är att den innehöll ovanligt små nedskärningar.
– Efter en snabb överblick så kan jag konstatera att man fortfarande vill göra nedskärningar inom det sociala området, men inte lika stora som förra året så det är positiv förändring. Men för socialtjänsten är det fortfarande en tuff budget. Det största problemet som jag ser är vad man prioriterar att lägga pengar på. Det är mycket fokus på kontroll, ännu mer kontrollmekanismer för försörjningsstöd och mer pengar till ordningsvakter än till kvinnojourer, säger hon.
Hon ser inte de extra pengarna till försörjningsstöd som en satsning.
– Det är bra att man förbereder sig för att fler kommer behöva försörjningsstöd i och med att fler blir arbetslösa, men det är ingen satsning det är en självklarhet att vi betalar ut försörjningsstöd till de som behöver det, säger Jenny Broman.
