Gammalt hantverk blir årets hantverk

– För mycket ättika blir inte gott, det där är lagom, säger hon.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Recepturen och giftskåpet i ådrat trä är från 1920-talet och har stått på Apoteket Gripen i Stockholm. Förr fanns recepturer på alla apotek, där personalen stod och tillredde läkemedel. Det enda som blandas till på dagens apotek är penicillin, som man tillsätter vatten i när det ska ges till barn. Men när Medicinhistoriska museet i Ulleråker har drop-in för senapstillverkning får besökarna känna på hur det var att arbeta på apotek för länge sedan.

– Senap görs inte längre på apotek, men länge användes det som läkemedel. Det sades vara bra för matsmältningen och varma senapsplåster lindrade smärta, berättar apotekare Anders Uppfeldt.

Redan på 3000-talet före Kristus användes senap som krydda i Indien. Det äldsta kända receptet på senap skrevs ned av romaren Columella, död 65 efter Kristus. Till Sverige kom den på 1300-talet via tyska munkar.

– I början var det bara i finare kretsar man använde senap. Först som läkemedel, sedan kom man på att det är en god krydda, berättar Anders Uppfeldt.

Ohotad plats på julbordet

Visst har senap effekter på kroppen. Det är bevisat att det påverkar nerver i smärtsystemet, och värmen i senapsplåster kan upplevas lindrande. I dag används senap dock nästan uteslutande till matlagning.

– Det finns mycket mer effektiva läkemedel nu, säger Anders Uppfeldt.

Som krydda och julbordstradition verkar senapen däremot vara ohotad. Att komma till Medicinhistoriska museet och tillverka sin egen är populärt så här års. Från slutet på oktober till mitten på december kommer människor i alla åldrar. Under höstlovet var här en lång kö med mor- och farföräldrar som kom hit med sina barnbarn, berättar Anders Uppfeldt, som var den som drog igång aktiviteten för nästan tio år sedan.

– Jag tyckte inte det räckte att bara låta folk gå omkring och titta i museet, det blir roligare att göra något praktiskt. Så kom jag på det här med julsenap, säger han.

– Det har också funnits idéer om att låta folk tillverka salvor, men där är det svårare att köpa in råvaror i rätt komposition, så att resultatet blir bra. Det är ju roligast om folk får göra något de vill använda, säger Barbro Samuelsson.

Håller länge

Nu börjar Therecia Lindqvist och kompisen Sofia Jonsson bli färdiga med sin senap. De läser apotekarprogrammet på Uppsala universitet och är här för att fira att de precis har skrivit tenta, och för att komma i julstämning.

– Det ser annorlunda ut på apoteken i dag, så det var kul att se hur man gjorde förr. Dessutom blir ju senapen den perfekta julklappen, säger Sofia Jonsson.

– Man märker att det var mer av ett hantverk att vara apotekare förr. Det krävde mer fingerfärdighet än jag hade trott, säger Therecia Lindqvist.

Att blanda senapen brukar ta omkring 45–60 minuter. Men riktigt färdig tycker inte Barbro Samuelsson att den är förrän efter två veckor.

– Visst går den att äta direkt, men vill man att det ska bli mjukt och gott ska man låta den stå i 14 dagar, och röra om lite varannan dag. Senap håller sig länge – jag hade faktiskt en fem år gammal senap hemma, den var hård men fullt ätbar, säger hon.

Senapstillverkningen på Medicin­historiska museet äger rum varje tisdag mellan klockan 13 och 17. Sista tillfället för i år är den 19 december.