Per Schlingmann, Sven-Otto Littorin, Ulrica Schenström, Fredrik Reinfeldt och Anders Borg. En efter en har arkitekterna bakom Nya Moderaterna lämnat. Konceptet som innebar att partiet – retoriskt och i viss mån även politiskt – gick från gubbigt och konservativt till ett folkligt alternativ närmare mitten på den politiska skalan. Och de vann två val. Men efter valförlusten väcks nu intern kritik som pekar ut rörelsen mot mitten som orsaken till Moderaternas fall.

– Många gammelmoderata väljare blev väldigt besvikna när man gav upp en del av kärnfrågorna som försvarsfrågan och skattepolitiken. Det har fått en del gamla moderater, och då menar jag inte bara äldre utan även yngre, att stanna hemma eller byta parti, säger Anders Björck som var försvarsminister i Carl Bildts regering.

”Förvånade och upprörda”

I augusti skrev Anders Björck en debattartikel på SVT Opinion där han anklagade Nya Moderaterna för att sakna visioner. Han menade också att alliansregeringen ibland utstrålade trötthet istället för kämparglöd. Han vill i dag inte peka ut någon efterträdare till Reinfeldt men säger att den kommande moderatledningen har skäl att vårda en rad värdekonservativa frågor. Han menar att det är omöjligt för moderaterna att åter bli det parti man var innan omstöpningen, men säger samtidigt att Nya Moderaterna spelat ut sin roll.

– Lätt fånget, lätt förgånget. Rörelsen mot mitten var framgångsrik 2006 och hyggligt framgångsrik 2010, men nu har man nått vägs ände helt enkelt. Jag tror att försvarsfrågan kom att spela en ganska stor roll i valrörelsen. Det som hände i Ukraina öppnade ögonen på väldigt många. När försvaret rustades ned var det många gamla moderater som blev både förvånade och upprörda, säger Anders Björck.

Vill satsa på kärnväljare

Även Lars Tobisson, som haft flera toppuppdrag inom partiet, är idag kritisk. Han menar att valförlusten berodde på att Moderaterna kort och gott ”fått slut på sin politik”.

– Det mesta man utfäst var genomfört och man hade inte parallellt med det skött utvecklingen av fler politiska idéer. Man hade inte mycket att komma med, utan det handlade mest om att förklara att man inte skulle sänka skatterna mer, säger han.

Han säger att det finns skäl att tänka över möjligheten att återgå till en mer traditionell moderatpolitik. Att partiet måste vårda det man har.

– Man har tappat en del på att gamla kärnväljare inte känt igen sig i budskap som att inte satsa mer på försvaret och att Reinfeldt gick ut och sa att man inte skulle sänka skatterna mer, säger han.

Också den tidigare moderatledaren Ulf Adelsohn har kritiserat Reinfeldt. I en debattartikel i Dagens Nyheter förra veckan menade han att det var fel av Reinfeldt att meddela sin avgång som partiledare redan på valnatten istället för att vänta ut regeringsbildningen.

När Dagens ETC frågar honom hur han ser på Moderaternas framtid avböjer han att kommentera.

– Jag vill inte ge mig in i en sådan diskussion. Vi ska välja partiledare innan vi börjar diskutera sådant här, säger han.

”Starka stämningar”

Men frågan om Moderaternas framtid lever i allra högsta grad. Redan på valnatten twittrade Expressens ledarskribent Anna Dahlberg ut frågan: ”Åt vilket håll kommer M att gå? En återgång till de gamla Moderaterna eller fortsatt liberalisering?”

Drygt en vecka efter valet tycker hon dock inte att det finns någonting som pekar mot att de som vill se en återgång till den gamla skolans moderatpolitik får sin vilja igenom. 

– Om man tittar på dem som nämns som tänkbara efterträdare till Reinfeldt ser det inte ut så. Ulf Kristersson tillhör den liberala falangen och Anna Kinberg Batra är Reinfeldts högra hand. Catharina Elmsäter-Svärd har inte profilerat sig åt något håll. På det sättet är det svårt att se någon tydlig återgång till det gamla. Å andra sidan finns det starka stämningar i delar av partiet, på samma sätt som Socialdemokraterna har sin vänsterflank, säger hon.

Men det finns också dem som menar att valförlusten inte har att göra med Moderaternas glidning mot mitten. Kristina Axén Olin, tidigare borgarråd i Stockholm, säger att valförlusten snarare beror på bristande kommunikation.

– Man har missat att kommunicera med väljarna var vi gör och vilka de ideologiska skillnaderna är. Man tror att det räcker att kommunicera med väljarna några veckor före valet. Man tror att alla lyssnar på Ekot och läser DN, men så ser det inte ut längre, säger hon.

”Hitta ett nytt koncept”

Inte heller Göran Holm, tidigare moderat kommunalråd i Vellinge som ofta varit hård i sin kritik mot regeringen tror på en tillbakagång. 

– Vi måste hitta ett nytt koncept, som det som de hade får åtta år sedan. Något som kan attrahera de vanliga väljarna. Det är ett långt och hårt arbete, men vi har fyra år på oss. Sedan gäller det också att se hur det utvecklar sig med den rödgröna röran och hur uppretade folk blir. Det bästa är att vi gamla mest sitter på åskådarbänken, säger han.