Därefter har ytterligare 15 konstgräsplaner anlagts i kommunen. Mellan de konstgjorda grässtråna finns sand och gummi som håller dem upprätta. En blandning som behöver fyllas på med jämna mellanrum.
– De första planerna vi gjorde har gummirester av däck, säger Lennart Ohlsson, arbetsledare på arenaservice.

Två av planerna, Fagrabäck och sjumannaplanen på Sportfältet, har beläggning av naturgummi som är miljömärkt.
– Nu när vi fyller på så fyller vi på med miljövänligt gummi, och ska det bytas matta så blir det bara naturgummi, det finns inte mycket annat.

Det finns kork.
– Det är mycket möjligt att det blir det också om jag får pengar till det. Men vi kan inte fylla på med kork i de befintliga planerna, så det blir om vi byter hela mattan, säger Lennart Ohlsson.

Följa med i spelarnas kläder

Gummigranulatet har en förmåga att följa med i spelarnas kläder och skor och även med snöplogen. Det som finns i närheten av planen eller i snöhögarna går att lägga tillbaka om det inte är alltför förorenat och måste gå till deponi, men en hel del följer alltså med bort från anläggningen.

Gör ni något för att minska flykten?
– Njä, det är omöjligt, men vi försöker återvinna så mycket vi kan.

En konstgräsplan håller i sju–tio år och den på Norremark börjar alltså närma sig bäst före-datum. Även den på Värendsvallen har sett sina bästa dagar. Båda skulle alltså kunna stå på tur för att få mer miljövänliga efterföljare.

Kommer ni att byta ut dem?
– Ja, det beror på om vi får pengar, det kostar 3–4 miljoner att byta.

Finns det en plan för att byta ut till miljövänlig beläggning?
– Det gör det säkert när det är dags att byta, säger Lennart Ohlsson.

Däremot finns inte planer på att anlägga fler konstgräsplaner.
– Jag tycker att vi är rätt mätta på konstgräsplaner. Braås, Lammhult och Ingelsta vill ha, men Braås och Lammhult har inga seniorer längre.