Kort efter dådet folkbokförde samma man sig själv hos ett äldre par – utan deras vetskap, enligt SVT. Sedan dess har Skatteverkets folkbokföringssystem kritiserats starkt, med anledning av det blodiga gängkriget där aktörer helt slutat ta hänsyn till personer utanför konflikten. 

Till Ekot säger rikspolischefen Anders Thornberg att det fria folkbokföringssystemet är en ”stor sårbarhet i samhället”. Syftet med de kriminellas falska adressändringar är att vilseleda motståndarna i deras jakt på måltavlor – och det på bekostnad av oskyldigas liv.  

Fler är oroliga

Under hösten har Cajsa Toresten, sektionschef på Skatteverket, sett att oron för falsk folkbokföring ökat hos allmänheten. 

– Sedan ett par månader tillbaka har vi dels sett en ökning på begäran om skyddade uppgifter från anhöriga till gängkriminella. Men vi ser också att samtalen ökar från alla möjliga om hur man kollar upp sin folkbokföring och vad man kan göra för att undvika att någon skriver sig på ens adress, säger hon. 

En flyttanmälan är gratis och kräver bara en signering via bankid från den som flytten omfattar. Möjligheten att folkbokföra sig var som helst, utan några formella hinder, kan ses som ett resultat av Sveriges starka kultur av individuell frihet och integritet. 

I september lämnade Skatteverket in en rapport till regeringen med förslag på åtgärder för att motverka folkbokföringsbrotten. Bland annat vill man låta inblandade parter få föraviseringar om att en ny person registrerat sig på den redan boendes adress. 

– När folkbokföringslagen skrevs så flyttade människor inte lika frekvent som de gör idag. Systemet är därför inte helt anpassat efter hur samhället ser ut nu, säger Cajsa Toresten.

Ny marknad för uppgifter

I förra årets regeringsbudget fick Skatteverket utökade resurser för att kunna bekämpa folkbokföringsbrotten i landet. Men baserat på Skatteverket och SCB:s mätning de senaste fem åren, finns det inget som tyder på att brotten ökat.

– Vi ser ingen ökad problematik med gängkriminella. De folkbokföringsbrott vi har uppgifter om handlar oftast om oavsiktliga misstag vid adressändring, säger Cajsa Toresten.

I och med digitaliseringens framfart har en ny marknad öppnats, med företag som gör vinst på att lämna ut information om privatpersoner. Förutom adress, telefonnummer och civilstatus kan man anonymt och mot betalning dessutom få uppgifter om personers lön, betalningsanmärkningar och rättsprocesser.

Eftersom uppgifterna betraktas som offentliga handlingar kan företagen utan större problem köpa loss dem från Skatteverket. Söktjänsterna har blivit en central del av de kriminella nätverkens verksamheter och används för att söka upp motståndare och deras anhörigas adresser.

Insyn eller integritet?

Den omfattande transparensen av privatpersoners uppgifter tar avstamp i den så kallade offentlighetsprincipen, som inte sällan hamnar i konflikt med frågor som rör privatpersoners integritet.

Syftet med principen är att främja öppenhet, insyn och demokratiskt ansvar i statliga och offentliga institutioner så som Skatteverket och bör inte ruckas på, menar Nils Funcke som är journalist och författare till boken ”Offentlighetsprincipen”.

– Insynsfriheten handlar dels om att motverka korruption, dels om att privatpersoner ska ha möjlighet att se vem man gör affärer med. Offentlighetsprincipen är oerhört central för en demokrati och för att vi ska ha tilltro till våra myndigheter, säger han.  

Enligt honom bör politikerna se över andra åtgärder som kan motverka kriminaliteten utan att inskränka demokratiska fundament. 

– Ska man parera det där med att kriminella skriver sig på andra adresser så måste man mörklägga folkbokföringen totalt sett. Där och då har man påbörjat utvecklingen ett samhälle där öppenheten och rätten till insyn begränsas starkt.

Tummat på principen

Däremot har redan en rad åtgärder och tummande gjorts i offentlighetsprincipen för att öka skyddet av individers integritet. Sedan 2019 har allmänheten inte längre tillgång till information om enskildas vapenlicenser. 

– Det är klart man behöver fundera på hur långt offentlighetsprincipen ska sträcka sig när samhället och kriminaliteten går i den här riktningen. Men all erfarenhet säger att börjar man sekretessbelägga uppgifter så kommer det ena efter det andra. Till slut kommer allt att vara dolt för allmänheten, säger Nils Funcke.