Inte tagit problemen på allvar
I en granskning som ETC Malmö har gjort visar det sig att kommunen förra året tog emot totalt 65 gifta flickor under 18 år. Av dem valde man att omplacera fyra stycken. 61 flickor fick bo kvar med sin man och två riskerade att fara illa eftersom en barnavårdsutredning fördröjdes.
När en flykting under 18 år kommer till Sverige utan sina föräldrar kontaktar Migrationsverket sociala resursförvaltningen och ber om en skyddsbedömning. Under den sitter två socialtjänstemän ned med barnet för en enskild intervju. Detta gäller även de barn som kommer till Sverige med en make. Under 2015 valde sociala resursförvaltningen att omplacera fyra flickor – tre som var 13 år och en som var 16 år. Den ena 13-åriga flickan var gift med en 33-årig man. Den andra hade en man som var 25 år gammal och i det tredje fallet hade förvaltningen inte vetskap om mannens ålder. Och 16-åringen var gift med en 22-åring.
– 13-åringar omplaceras per automatik. Bakgrunden till det är att det är olagligt för ett barn under 15 år att ha en sexuell relation. I fallet med 16-åringen var det något annat som handläggarna reagerade på, säger Ulrika Wickman, avdelningschef sociala resursförvaltningen.
De resterande 61 barnen fick ett utlåtande från skyddsbedömningen med sig i handen och lotsades efterhand vidare av Migrationsverket till asylboenden i andra kommuner.
– Det här visar att man inte har tagit problemet på allvar. Då borde det inte ha varit så många som fick fortsätta att vara kvar i relationen. Jag har väldigt svårt att tro att det inte fanns problem i 90 till 95 procent av de här fallen, säger Fredrik Schulte (M), riksdagsledamot.
Han är mycket kritisk till hur Malmö stad har hanterat ärendena med barnäktenskap och var den som gjorde JO-anmälan.
”Alla barn bör separeras”
Fredrik Schulte anser att det är omöjligt att få en sanningsenlig bild av hur barnet har det under den enstaka intervju som sker vid skyddsbedömningen. Barnet kan vara påverkad av krav från den egna familjen eller sin kultur och känna sig osäker i det nya landet, menar han.
– De här barnen är i en stark beroendeställning till sin make. I ett främmande land utan några andra anhöriga. Tänk bara på hur svårt det kan vara för en svensk kvinna att träda fram och berätta att maken slår henne. Hur svårt är det då inte för en liten flicka från Syrien?
Alla gifta barn ska, enligt Fredrik Schulte, separeras från sina makar så fort de kommer till Sverige.
– De måste isoleras från sina män och känna trygghet på en annan plats. Först då kan man göra en korrekt bedömning av relationen, säger han.
Catherine Johnsson, presstalesperson för Barnombudsmannen, vill inte uttala sig om hur Malmö stad har hanterat frågan men förklarar att BO är tydlig i sin ståndpunkt – barn kan inte samtycka till äktenskap.
Precis som Fredrik Schultze anser BO att alla barn bör separeras från sina makar.
– Man ska inte placeras tillsammans med sin partner även om det är ett legitimt äktenskap. Den som är under 18 år ska placeras på ett HVB-hem och någon som är myndig ska till ett asylboende, säger Catherine Johnsson.
Måste kämpa
Kommunalrådet Carina Nilsson (S) tycker inte att kommunen har gjort något fel. Hon menar att äktenskapliga relationer där makarna är över 15 år är legitima.
– Jag tycker inte att man regelmässigt ska skilja folk från varandra när man är över 15 år. Medelåldern i de här paren har varit 16,6 år för flickor och 24,8 år för pojkar. Det är inte småflickor som är gifta med äldre män. Som många tror, säger Carina Nilsson, kommunalråd för sociala frågor.
Samtidigt menar hon att det är viktigt att bekämpa fenomenet globalt.
– Genom påtryckningar från institutioner som FN. Man måste kämpa för kvinnors rätt att inte bara vara en handlingsvara i familjen.
Efter JO-anmälan beslutade sociala resursförvaltningen att man skulle granska de resterande 61 fallen igen. Då framkom det att två barn inte hade fått med sin skyddsbedömning till den nya hemkommunen. Vilket kan vara förödande då utlåtandet ligger till grund för en barnavårdsutredning. Utan utlåtandet så går det ingen signal till kommunen om att det finns ett behov av en barnavårdsutredning. Då finns det en chans att man missar att det rör sig om ett barnäktenskap.
– De hade inte fått med sig lappen. Den behövs för att ankomstkommunen ska kunna göra den fördjupade barnavårdsutredningen, säger Ulrika Wickman, avdelningschef på sociala resursförvaltningen.
När misstaget uppdagades gjorde Malmö stad två orosanmälningar till mottagarkommunerna.
Carina Nilsson tycker det var nyttigt för kommunen med en JO-anmälan. Då fick man en chans att dubbelkolla handläggningen.
Det är ändå så att 61 barn har flyttat vidare till andra kommuner med sina makar. Hur ser du på möjligheten att det kan finnas ett mörkertal – att ni kan ha missat att någon mår dåligt?
– Man måste lita på professionens bedömning. Det viktiga är att man gör individuella bedömningar och att de följs upp över tid. Jag tycker det är fel att rutinmässigt skilja på par. Det skulle vara ett övergrepp i sig.
