Det säger Paulina Lallerman, informationssekreterare på handikappförbundet HSO i Jönköpings län. Paulina är gravt synskadad sedan födseln och har hjälp av sin ledarhund Vera när hon rör sig ute på gatorna i Jönköping. För hennes del innebär de så kallade Shared-Space-ytorna, platser som delas av både bilister och gående och som blir allt vanligare i landets städer, en bristande tillgänglighet. Ett exempel är korsningen Brunnsgatan-Barnarpsgatan på Väster.
– Det finns inga övergångsställen, det är väl meningen att man ska kunna gå lite hur som helst där. För mig blir det jättekonstigt.

Lika förvirrat blir det för hennes ledarhund, Vera är tränad att söka efter övergångsställen.
– Jag får gå jättesakta, för att visa att jag är på väg över gatan. Men går jag för långsamt passar vissa bilförare på att smita förbi, säger Paulina.

Kan bli domstolsärende

Bristande tillgänglighet är ett stort problem för funktionshindrade. Det kan handla om något så banalt för oss andra som en hög trottoarkant eller avsaknad av en ramp in till en restaurang. Men det finns också enkla lösningar, om man vill underlätta för funktionshindrade, berättar Paulina Lallerman:
– Man kan kontrastmarkera dörrar eller trappor; på första trappsteget används exempelvis en tejp så att man ska se första trappsteget. Eller så att man kan se dörröppningar. På cafét kan man använda ljusa möbler på ett mörkt golv, eller tvärtom. Trösklar kan tas bort, toaletter kan göras rymligare när de renoveras.

Att handikappanpassa samhället går dock trögt. För att sätta fart på debatten startades rörelsen ”Marchen för tillgänglighet” – årliga protestmarscher vars syfte var att få till en lagstiftning som klassar otillgänglighet som diskriminering. I somras kom så glädjebeskedet från riksdagen – från och med 1 januari 2015 börjar ett nytt diskrimineringsförbud att gälla. Bristande tillgänglighet blir en del av diskrimineringslagstiftningen. Tillsynsmyndighet blir Diskrimineringsombudsmannen, DO.
 – Skillnaden är att personen som drabbas får större möjlighet att få sin sak prövad i domstol och kan även få diskrimineringsersättning, säger Sonya Aho, pressekreterare på DO.

Tidigare har bara personer som ansett att de blivit kränkta eller diskriminerade på grund av sitt funktionshinder kunnat få sin sak prövad i domstol. Nu kan det räcka med att lokalen – exempelvis ett café eller en klädbutik – inte är tillgänglig för en funktionshindrad, för att en anmälan ska kunna göras och bli ett domstolsärende.

En trång ingång till cafét eller en trappa utan ramp till klädbutiken kan räcka för en anmälan. Om DO anser att det handlar om diskriminering kan myndigheten stämma näringsidkaren inför domstol.
– Vi utreder först sakomständigheterna och det juridiska rättsläget och har en dialog med den som är anmäld och verksamhetsansvarig. För att utreda om att man inte gjort vad lagen kräver. Sen kan vi lämna in en stämningsansökan, säger Sonya Aho.

Lagändringen kommer att leda till fler anmälningar, antar Aho:
– Ja, det tror vi. Redan i dag har vi ett antal anmälningar inom området, vissa år ganska många.

Småföretag undantag

Det finns dock ett stort ”men” i lagskärpningen – den gäller bara företag som har fler än tio anställda. Många kommer att undantas säger Paulina Lallerman:
– Hur många restauranger och caféer har fler än tio anställda?
Paulina tror att småföretagen undantas av ekonomiska skäl: Det kostar pengar att handikappanpassa.
– Jag kan gå till Ikea… De har fler än tio anställda. Och de har ju redan bra tillgänglighet.

Även om lagändringen riskerar att bli tandlös finns det ändå positiva följder tror Paulina:
– Vi hoppas ju att debatten kommer att komma igång ordentligt. Och att kunskaperna ökar.