BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Resultatskillnaderna mellan skolor har ökat kraftigt. Det kan enligt studier bero att boendesegregationen medfört större skillnader i elevsammansättningen. Forskningen visar också att skolvalet spär på ojämlikheten mellan skolor, säger Anna Ekström, ordförande för Skolkommissionen.
Kommissionen skriver ändå i sitt första delbetänkande, som presenterades i förra veckan, att det fria skolvalet har kommit för att stanna.
– I attitydundersökningar uppger många att de tycker att det finns ett värde i att kunna välja skola. Vi vill titta vidare på hur skolvalssystemet kan kombineras med ökad likvärdighet i skolan, säger Anna Ekström.
Kan inte önskan att välja skola vara en följd av att alla skolor inte är lika bra? Vore de det fanns det ju ingen anledning att välja.
– Så kan det vara. Men större eller mindre möjligheter att välja har alltid funnits. I Sverige idag är valmöjligheten väldigt oreglerad och den stora nackdelen är resultatskillnaderna. Vi vill se över dagens regelsystem, säger Anna Ekström.
Bland de möjliga förändringar kommissionen skissar på finns nya placeringsregler, bättre information till familjer och ett obligatoriskt skolval.
– De olika urvalsprinciper som gäller för kommunala och fristående skolor är ett problem. Friskolor tillämpar ofta kötid, ibland på flera år, vilket stänger ute exempelvis nyanlända och främst utnyttjas av föräldrar med högre utbildning, säger Anna Ekström.
Vilka och hur stora regelförändringar det kan bli tal om för att bredda den sociala sammansättningen är inte klart än. Inte heller hur ett obligatoriskt skolval borde utformas.
– Det måste vi titta närmare på, säger Anna Ekström.
”Föräldrarnas val styr”
Enligt Skolkommissionens förslag ska rektorer och kommuner verka för att skolor och klasser får en så bred social sammansättning som möjligt. Det är inte genomförbart utan betydande förändringar i skolvalsreglerna, tror Carina Rennermalm, rektor på Rinkebyskolan i Stockholm.
– Det är föräldrarnas val som styr, jag kan inte påverka vilka elever som söker till skolan som systemet ser ut idag, konstaterar Carina Rennermalm.
Jan-Eric Gustafsson, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet, anser att Skolkommissionens idé om obligatoriskt skolval kan vara ett bra första steg mot mer socialt blandade klasser, även om det knappast löser problemet.
– För att få någon effekt krävs att valet kombineras med andra styrmedel som exempelvis att en del skolplatser lottas ut eller någon form av styrning av placeringar, säger Jan-Eric Gustafsson.
Flera delar i Skolkommissionens betänkande har väckt försiktigt positiva reaktioner. Det gäller exempelvis förslaget om hårdare statlig behovsstyrning av resurserna och öronmärkta statsbidrag till skolan, även om exempelvis Daniel Suhonen vid idéinstitutet Katalys och Sten Svensson från Nätverket för en likvärdig skola, frågar sig hur skolor i aktiebolagsform ska kunna regleras så att de verkligen använder pengarna till undervisning och fler lärare. Aktiebolagen är beroende av ett positivt segregerat elevurval och låg lärartäthet för att kunna göra vinst, skriver de i en replik på Anna Ekströms debattartikel i DN (16/5). De drar också slutsatsen att ett obligatoriskt skolval leder till att fler väljer friskolor vilket snarare kommer att öka segregationen.
”Är samhällets ansvar”
Peter Dahlgren, lärare för årskurs 4-9 i Mora, är kritisk till marknadsanpassningen av skolan och förvånad över att Skolkommissionen accepterar skolvalssystemet. Han menar att den allmänna skolplikten medför att grundskoleutbildningen är samhällets ansvar – inte individens.
– Då blir konstigt att tala om fria skolval och utbildning som en handelsvara. Elever är tvingade att gå i skolan och lärare är myndighetspersoner. Det verkar som att alla glömt bort det.
Peter Dahlgren vill se en begränsning av skolvalet.
– Vi behöver hitta lösningar där elever och föräldrar inte är kunder och lärare inte är varuproducenter. Obligatoriskt skolval kommer inte lösa skolans problem, säger Peter Dahlgren.
I förra veckan presenterade Skolkommissionen sitt första delbetänkande med nationella målsättningar för skolan samt en långsiktig plan med utvecklingsområden.
Det handlar om ökad statlig styrning av skolan, stöd och samarbete mellan huvudmän och skolor, insatser för ökad kompetens för skolpersonal och stärkt likvärdighet mellan skolor.
Skolkommissionen och Anna Ekström pekar ut tre huvudsakliga problemområden i den svenska skolan: Sjunkande kunskapsresultat, bristande likvärdighet mellan skolor och allvarlig lärarbrist.
Kommissionens konkreta förslag på åtgärder kommer att presenteras i januari 2017.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
