Slangordet gig, som i musikspelning, har fått ge namn för den snabbt växande arbetsmarknaden där tillfälliga uppdrag och en luddig gräns mellan egenföretagare och anställd utgör norm. Här ryms både cykelbuden som får jobb via plattformsföretag och exempelvis journalister som hoppar mellan korta vikariat och frilansuppdrag, ibland utan att ha F-skattsedel.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Ett av de grundläggande problemen som ofta nämns är att arbetsgivare från exempelvis plattformsföretag brukar identifiera personalen som ”uppdragstagare” – ett begrepp som inte finns definierat inom arbetslöshetsförsäkringen.
Tillsammans med Teaterförbundet, Journalistförbundet, Sveriges Yrkesmusikerförbund och branschorganisationen KLYS kräver TCO nu att a-kassereglerna uppdateras. Enligt Mats Essemyr, utredare på TCO, är det nuvarande systemet ”lite föråldrat” då det snarare bygger på heltidsjobb och tillsvidare-anställningar. Han menar att tryggheten för egenföretagare och andra så kallade gigare är eftersatt.
– Reglerna är för ogenerösa. De är inte anpassade till den här sektorn, som växer ganska snabbt, säger han och fortsätter:
– Trygghetssystemen för de här näringarna är usla. Det går egentligen inte att vara verksam i dem annat än om man ger upp mycket av tryggheten. Man ser alla möjliga slags strategier som folk har för att överleva. Man får leva på sin partner, låna pengar eller blir beroende av föräldrar och så. Det bidrar också till en minskad självständighet hos folk.
Bland förslagen syns bland annat ändrade regler för deltidsarbetslöshet, att arbetsvillkoret ska bytas mot ett inkomstvillkor där arbetstagaren får rätt till a-kassa om man kan visa på en inkomst på ungefär häften av den lägsta kollektivavtalade lönenivån under sex månader och att det ska bli lättare för så kallade kombinatörer – personer som hoppar mellan anställningar och uppdrag, att räkna företaget som en bisyssla och därmed få rätt till a-kassa.
– Den viktigaste frågan är att så få får a-kassa överhuvudtaget. Mindre än hälften av alla arbetslösa får någon ersättning från a-kassan. Det innebär att människor som är arbetslösa och egentligen inte har något annat problem tvingas leva på ekonomiskt bistånd från kommunen, alltså socialbidrag. Det är hopplöst, så kan vi inte ha det. Det är inte kommunerna som ska försörja folk som är arbetslösa, säger Mats Essemyr.
Enligt honom är det ”ganska vanligt” att folk tackar nej till uppdrag som det är svårt att försörja sig på och istället väljer att bli heltidsarbetslösa och därmed få rätt till a-kassa, eller att man helt enkelt lämnar branschen.
– Jag tycker helt enkelt att det är dålig näringslivspolitik, säger han.
Mats Essemyr berättar vidare att målet är att påverka en pågående departementsutredning om a-kassan som ska vara klar senare i år. Till tidningen Arbetet anger utredaren Patrik Björck (S) att reglerna ska bli mer förutsägbara, men anger samtidigt att det inte är aktuellt med ändrade regler för egenföretagare.
– Det blir ju i slutänden en illojal konkurrens. Den problematiken kan man inte bara vifta bort och egenanställningen kan inte vara en väg ur det, säger han.
Antti Vainio, utredare på Transportarbetarförbundet, säger att han förstår att TCO vill att a-kasse-reglernas ändras, men menar att det inte är lösningen för Transports medlemmar som är knutna till plattformsföretag.
– Jag tror inte att man ska hitta på en tredje kategori som är ett mellanting av företagare och anställda. Jag tycker snarare att plattformsföretagen måste anpassa sig till det system som vi har. Om de ska ha självständiga uppdragstagare måste de också ge de personerna de fördelar som det innebär. Om de vill styra sina arbetstagare som de gör i dag får de anställa dem.
Enligt Antti Vainio är det tydligt att företagen plockar russinen ur kakan och menar att arbetstagarna borde ha möjlighet att vara med och utveckla verksamheten för att de ska kunna klassas som självständiga uppdragstagare.
– Nu kan man inte bygga upp något, så som man oftast vill när man startar ett eget företag, säger han.
Transportarbetarförbundet har inte några totala siffror för antalet medlemmar inom gig-ekonomin, men Antti Vainio anger att omkring 1 500–2 000 arbetar med att leverera mat som cykelbud.
– Det är inte så vanligt än men det växer extremt mycket. Om vi går tillbaka bara två år så fanns det inte.
Han menar att arbetstagarna hamnar i ett ”väldigt osäkert läge” och ger ett exempel: Om ett cykelbud blir påkörd under en körning har denne inte alltid rätt till sjukskrivning och kan dessutom själv vara skyldig att ansvara för försäkringar.
– Jag tycker att det är väldigt allvarligt, särskilt eftersom många personer som arbetar inom gig-ekonomin inte vet hur systemet fungerar. Det är exempelvis personer som nyligen flyttat till Sverige som får svårt att etablera sig på ett bra och tryggt sätt i samhället och hamnar i utanförskap och det är också många ungdomar som inte vet vad det är för regler som gäller.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
