– Skälet till att det är en tydligt lägre andel behöriga lärare i friskolor kan vara att behöriga lärare heller jobbar i kommuner men eftersom friskolor får samma ersättning för obehöriga lärare som behöriga lärare finns också ett ekonomiskt incitament, säger Johan Enfeldt.
Att det finns färre behöriga lärare på kommunala skolor i utsatta områden har också ekonomiska skäl. Idag är det bara möjligt att fastanställa lärare med behörighet vilket gör att obehöriga lärare får mer flexibla anställningar. Det kan utnyttjas när ersättningar från skolpengen per elev försvinner.
– Skolor i utsatta områden tillhör ofta den kategori skolor som kallas frånvalsskolor, alltså skolor som tappar elever. Det gör att de ofta har en osäker ekonomisk situation, rektorn vet att om det försvinner fem elever till måste man ta bort en klass och då säga upp personal. Eftersom att det är lättare att anställa obehöriga lärare tillfälligt är det också attraktivt för de skolor som har de behovet.
För att komma runt dessa problem behöver kommuner bli bättre på att fördela behöriga lärare i skolorna och skolpengen till friskolor måste vara lägre än för de kommunala skolorna. Men det behövs också fler styrande regler.
– Man har förutom obehöriga lärare också satsat mindre på skolbibliotek och elevhälsovård på friskolor. Här måste systemet ställa högre krav. Idag är det helt fritt för hur en skola väljer att organiserar sig, säger han.
Almega blottar motiven
Johan Enfeldt har den senaste veckan hamnat i en het debatt med Friskolornas arbetsgivarorganisation Almega som i sitt remissvar till likvärdighetsutredningen (SOU 2020:28), som bland annat föreslår just en lägre skolpeng till friskolorna, formulerat sig på ett minst sagt uppseendeväckande sätt om segregation i skolan och fördelningen av skolpengen.
”En ekonomisk omfördelning bryter mot idén om den universella välfärden” och i ett senare stycke: ”En svår etisk fråga är om elever till föräldrar som bidragit till att finansiera välfärden ska tvingas stå tillbaka för elever till föräldrar som inte bidragit till att finansiera välfärden, eller som till och med är en kostnad för välfärden.”
Almega har efter det backat om sin formulering men håller fast vid att skolpengen ska vara lika för alla skolor. I DN debatt skriver de också att de visst vill ha behöriga lärare och att det finns problem att hitta dem.
– Men när de motiverar att de inte vill ha några krav på det här, att man ska få lika hög skolpeng oavsett andel behöriga lärare är det en renodlad ”pro business”-strategi. De försvarar helt enkelt de regler som ensidigt gynnar företagens lönsamhet, säger Johan Enfeldt.
Status räcker inte
Höjd lön och status har varit incitament för att utbilda sig till lärare men för arbetsgivare fungerar det tvärtom. Högre kostnader och risker med långsiktigt ansvar ger inte högre intäkter. Men genom att satsa på att förbättra arbetsvillkoren för obehöriga lärares, genom till exempel en bekostad kompetensutveckling för fast anställning, kan man paradoxalt nog komma åt en del av problemen menar Johan Enfeldt.
– Det skulle göra de obehöriga lärarna mindre attraktiva för arbetsgivaren och om man tänker på det klassiska fackliga löftet, att inte göra samma jobb för lägre lön är det vad man traditionellt sett alltid har kämpat för inom fackrörelsen. Sedan också Lärarförbundet beslutat att inte organisera obehöriga lärare är det viktigt att det kliver in fler fackförbund som organiserar den här gruppen.
”Kommer ta tid”
Kompletterande lösningar som rapporten föreslår är också att försöka locka tillbaka behöriga lärare som slutat.
– Jag tror det behövs en kombination av att man dels måste ge de som vill komma tillbaka en möjlighet till det, en variant är att involvera arbetsgivaren som de jobbar för idag att ge ersättning för tjänstledighet. Men annars handlar det om incitamenten för att skolorna faktiskt ska ringa upp behöriga vilket inte görs idag.
Majoriteten av politiska partier är idag överens om att det ska finnas fler behöriga lärare i skolan. Den diskussion som Johan Enfeldt hoppas på ska tas upp mer i debatterna är hur systemet för skolpengen egentligen ska fungera.
– Det är inte rimligt att vi betalar lika mycket skattepengar till en skola med 50 procent behöriga lärare som till en med 90 procent. Men jag tror det kommer ta tid att ändra på.
