Efter flera skandaler är friskolorna nu i rejält blåsväder. Men i Göteborg blir grundskolorna stadigt fler, och andelen elever har fördubblats på tio år.
Den senaste tiden har det blåst rejält kring friskolorna, bland annat efter Uppdrag gransknings avslöjande förra veckan om friskolor som väljer ut duktiga elever. Kritiken har lett till att Skolinspektionen har fått utökade möjligheter att ta i med hårdhandskarna mot friskolor som inte sköter sig. Och enligt Skolverkets senaste siffror avslås dessutom allt fler nystarter redan på ansökningsstadiet.
Men i Göteborg är friskolorna fortfarande på uppgång. Av de niondeklassare som i våras gick ut skolan i Göteborg kom 29 procent från en friskola. För tio år sedan var den siffran 16 procent. Och trots att elevkullarna har minskat sedan 2003 blir friskolorna fler, under samma tioårsperiod har antalet fristående grundskolor ökat från 23 till 29.
”Bör ha samma öppenhet”
ETC Göteborg har tidigare berättat att de fristående gymnasierna i Göteborg tappar mark, men när det gäller grundskolor ser det alltså annorlunda ut.
Anna Johansson, S-kommunalråd med ansvar för grundskolan, påpekar att många av friskolorna i staden sköter sin uppgift bra, men hon menar också att det finns problem med systemet som det ser ut idag.
– Skolor och andra verksamheter som bedrivs med skattemedel bör ha samma öppenhet som offentlig verksamhet. Jag tycker också att kommunerna bör få ett större inflytande över friskoleetableringarna. Man behöver också se till att pengarna används till undervisning och personal, att de kommer eleverna till del, säger hon.
Sten Svensson, skoldebattör och tidigare chefredaktör på Lärarnas tidning, menar att skandalerna är ett tecken på att friskolesystemet håller på att falla isär.
– Regeringen har givit branschen extremt goda villkor, både ekonomiskt och när det gäller frihet från allt vad regler och skollagar heter. Det som händer nu är att systemet vittrar sönder inifrån. De extrema vinstuttag som skett går inte att försvara från något håll längre, och man kan inte försvara att elever handplockas, som Uppdrag granskning visade, säger han.
Opinionen är emot
Samtidigt visar opinionsmätningar från SOM-institutet att friskolorna egentligen alltid ha jobbat i motvind. Sedan mätstarten 1997 har det aldrig funnits en folklig majoritet för att privatisera skolan. Henrik Ekengren Oscarsson, statsvetare vid Göteborgs universitet och en av forskarna bakom SOM-undersökningarna, säger att människor generellt är skeptiska till privat ägande av välfärdstjänster som skola, vård och omsorg. Att de fristående grundskolorna i Göteborg ändå blir fler och lockar fler elever beror på att det är just i storstäderna som friskolornas anhängare finns.
– Det här är framförallt ett storstadsfenomen, och ett visst samhällsskikt som väljer friskolor. Att välja friskola har också varit en del av en livsstil, det är ett väldigt tydligt vänster-högermönster. Om man står till höger kan det vara ett sätt att leva, säger han.
”Rena rama vilda västern”
Henrik Ekengren Oscarsson tror att turbulensen kring friskolorna kommer att leda till fler regleringar kring friskolorna.
– Vi har rört oss mot ett system som är rena rama vilda västern om man jämför med friskolor ute i Europa. Nu är vilda västernepoken avslutad, det är min tolkning av det som sker när man nu försöker hitta sätt att mäta kvalitet och reglera vinstuttag, säger han.
Samtidigt påpekar han att debatten om friskolor ibland varit ensidig.
– Man talar sällan om de vinster som medborgarna har gjort tack vare friskolereformen, i form av att den offentliga skolan hottar upp sig och effektiviserats. Den effektiviseringen kan vara svår att uppskatta, men de flesta tror att den finns, säger han.
Kritik mot hur pengarna fördelas
Helene Odenjung, (FP), oppositionsråd i Göteborg, är upprörd över att friskolor i Göteborg sållat bland eleverna på det sätt Uppdrag granskning avslöjat. Hennes största invändning mot systemet som det ser ut i Göteborg i dag handlar dock om hur pengarna fördelas.
– Med den modell vi har idag får inte ens de kommunala skolorna tillräckligt med resurser, de tvingas också tacka nej till elever de inte kan hjälpa. Systemet måste regleras så att en större andel av skolpengen går direkt till skolorna istället för till stadsdelsnämnderna, säger hon.
