Hänger ut journalist – efter granskning av marknadsskolan
Bild: Pontus Lundahl/TT, Faksimil, Privat
Dagens ETC
Näringslivets medieinstitut ska granska medier, men i en aktuell artikel målas en enskild journalist ut som partisk för att hon inte rapporterat positivt om marknadsskolor och för ordval som ”anser” och ”menar”. ”De har djupläst och granskat 20 av mina artiklar och det här är allt de hittat, det ser jag som att jag gjort ett bra jobb”, säger Karin Thurfjell, reporter på Svenska Dagbladet.
Näringslivets medieinstitut (NMI) har i en rapport från september i år, finansierad av Friskolornas Riksförbund, kommit fram till att media ger en negativt vinklad bild av friskolor. I början av december i år följde NMI upp med en granskning av Svenska Dagbladets reporter Karin Thurfjell där hon anklagas för att vara konsekvent friskolekritisk. Såväl texternas innehåll som ordval och formuleringar beskrivs som en ”mer eller mindre uttalad tendens till ställningstagande mot vinstdrivande friskolor”.
Karin Thurfjell säger att hon ogärna slår ifrån sig kritik utan att först lyssna till den, oavsett var den kommer ifrån, men att hon inte ser att granskningen innehåller någonting som får henne att tveka på sina journalistiska tillvägagångssätt.
– Jag ser ingen substans, de har inte fört fram några bevis för att jag skulle gjort mig skyldig till att vara partisk eller tendentiös, säger hon och lägger till:
– Jag tycker att det är bra och viktigt att medier och journalistik också granskas, men just därför måste det göras på ett bra och hederligt sätt, och det tycker jag inte att det här var.
Taktiken är att skrämma?
Den 23 december publicerades en intervju av Karin Thurfjell med skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S) där nuvarande skolsystem – med konsekvensen att elever stängts ute från gymnasier – kopplas till gängkriminalitet. Strax därefter delade NMI en länk till sin granskning på Twitter med texten: ”Varför är journalisten Karin Thurfjell helt okritisk mot skolministerns påståenden att friskolor skulle leda till gängkriminalitet? Svaret finns här.”
– Jag vet inte, men jag tror att deras syfte med det här är att skrämma mig, att jag ska tänka efter mer innan jag skriver något som ställer friskolor i dålig dager. Men också att de ska kunna sprida den här artikeln på sociala medier så fort jag skriver om skolfrågor, och det har ju redan hänt. Risken om de lyckas med den här taktiken är att journalister drar öronen åt sig.
”Journalister är makthavare”
En intervju med tankesmedjan Balans tas också upp i artikeln, där de kallas ”vänsterorienterade”, något som Marcus Larsson, som är en av dem som granskar skolvärlden för tankesmedjan, ser problem med.
– Dels för att det inte är så, det här är inte en höger/vänsterfråga utan det är bara ett enkelt sätt för dem att flytta fokus, men också för att det blir fel om vi ser det som vänster att ha en rimlig uppfattning om skolan, en uppfattning som alla andra länder i världen har, säger han.
Han anser att hela NMI:s artikel blir ett försök att flytta fokus, och att det är något debatten kring marknadsskolan kännetecknas av.
– Det blir aldrig någon debatt om frågorna som vi som granskar marknadsskolan lyfter, som att kommuner drabbas av friskole-etableringar när kommunernas kostnader ökar, att man måste skära ner på stödundervisning och andra saker som vi som granskar säger sker.
Blanche Sande, som gjort både rapporten och granskningen av Karin Thurfjell på uppdrag av NMI, väljer att inte ställa upp på intervju och hänvisar istället till NMI:s chef Mats Olin. Han besvarar frågorna via mejl och skriver:
– Eftersom journalister är makthavare är det viktigt att deras arbete kan granskas, det gäller även enskilda journalister. Karin Thurfjell är en ledande journalist inom skolområdet, och det är rimligt att hennes arbete om friskolor får granskas.
Mats Olin ser heller inte några risker med den här typen av granskning kan riskera att påverka journalister.
– Vi vill lyfta fram den enskilde journalistens ansvar att leva upp till medieetikens krav.
Hur mycket NMI-granskningen kostat vill man inte avslöja – trots att man säger att transparens är viktigt. I en intervju med tidningen Journalisten i januari sa Mats Olin, som äger och leder verksamheten, att NMI i sin nya utformning som fristående bolag får möjlighet att ta in nya finansiärer. Samt att de kommer att vara helt transparenta med ”vilka våra finansiärer är i varje projekt”.
Rapporten ”Friskoleforskningen i media”, i vilken Karin Thurfjell omnämns vid namn två gånger, är finansierad av Friskolornas Riksförbund.
I NMI:s rapporter står det vem eller vilka som finansierat projektet. Men i NMI:s aktuella artikel om Karin Thurfjells artiklar står inte någonstans hur den är finansierad. Det samma gäller ett stort antal av NMI:s artiklar.
”Transparens om vilka uppdragsgivare som NMI har är viktigt. NMI:s huvudsakliga och största uppdragsgivare är Stiftelsen Fritt Näringsliv. Stiftelsen har finansierat NMI, och före dess Timbro Medieinstitut, sedan mer än tio år. Sedan i februari i år tar vi även andra uppdrag från andra att göra undersökningar och rapporter, och en av dem är finansierad av Friskolornas Riksförbund, vilket vi är helt öppna med.
Den övriga verksamheten finansieras av Stiftelsen Fritt Näringsliv, exempelvis artikeln som undersöker 20 artiklar av Karin Thurfjell. Finns ingen särskild information på det NMI publicerar så är det Stiftelsen Fritt Näringsliv som är uppdragsgivare,” förklarar Mats Olin i en skriftlig kommentar till Dagens ETC.
Enligt Mats Olin väcktes idén om att göra en granskning av Karin Thurfjells artiklar på en av NMI:s egna redaktionsmöten. Hur mycket pengar som NMI tagit emot av från Stiftelsen Fritt Näringsliv och Friskolornas Riksförbund vill han däremot inte berätta.
– Beloppen är inte offentliga. NMI har inte haft några andra uppdragsgivare än dessa två inom skolområdet, säger han.