Friskoleelever presterar sämre – men får bättre betyg

I studien från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, har forskarna undersökt 48 000 nationella prov i gymnasieskolans kärnämnen svenska, engelska och matematik. Proven har rättats om av Skolinspektionen, men skolans ursprungliga bedömning finns med.

Resultatet visar att elever på friskolor i genomsnitt presterar något sämre än elever på kommunala skolor. Trots det rättas friskoleelevernas prov generösare än de kommunala skolornas.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

– Vi vet inte exakt vad det beror på. En grundläggande idé med privat utförande och konkurrensutsättning är allmänt att man hoppas att utförarna ska vara med känsliga för folks efterfrågan. I det här fallet handlar det om att man efterfrågar bättre resultat, säger Jonas Vlachos som är professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet och en av forskarna bakom studien.

Söker sig till friskolorna

– Sedan kan man också tänka sig att de fristående skolorna bryr sig mer om elevernas resultat och sätter hårdare press på lärarna vad gäller elevernas resultat, både på gott och ont.

Studien har också tagit med bakgrundsfaktorer som hur elevunderlaget på skolorna ser ut med avseende på grundskolebetyg och familjebakgrund. Resultatet visar att provresultatet är särskilt lågt bland elever som inte har högutbildade föräldrar och som går på yrkesförberedande program i fristående skolor.

Sedan tidigare vet man att elever med lägre grundskolebetyg är mer benägna att söka sig till friskolor i gymnasiet.

Nyligen släppte skolkommissionen en rapport med förslaget att införa obligatoriskt skolval i grundskolan. Jonas Vlachos är tveksam till att det är en bra idé.

– De som är mest benägna att välja friskolor är de som presterar sämst hos den huvudmannatypen. Det kan göra att man blir lite skeptisk till konsekvensen av valfrihet, säger han.

48 000 nationella prov i svenska, engelska och matematik har analyserats.

Elever på fristående gymnasieskolor har i genomsnitt cirka 0,2 meritpoäng sämre resultat på proven än jämförbara elever på kommunala skolor.

Fristående skolor gör generösare bedömningar av elevernas provsvar än de kommunala skolorna. I genomsnitt är skillnaden omkring 0,4 meritpoäng.

Bland elever som har höga grundskolebetyg eller högutbildade föräldrar hittades inga skillnader i provresultaten mellan att gå i en fristående eller en kommunal skola.

Däremot finns skillnader för elever med relativt låga grundskolebetyg. Särskilt låga är resultaten bland elever som inte har högskoleutbildade föräldrar och som går på yrkesförberedande program på fristående skolor. Gruppen har ungefär 0,5 meritpoäng lägre resultat än jämförbara elever vid kommunala skolor.