Så lyder inledningen på mejlet som skickas till Lotta Edholms statssekreterare Erik Scheller i mitten av februari i år från Internationella Engelska skolans Public affairs-chef Linda Öholm. Öholm har tidigare varit presschef för Moderaterna och kommunpolitiker i Nacka. Hon och IES vill få till en lagändring, och det snabbt, så att språklärare med utländska lärarkvalifikationer kan ansöka om behörighet från Skolverket för att kunna betygssätta elever. Det finns redan ett undantag i skollagen som antogs 2010 men IES är fortfarande inte nöjda eftersom undantaget idag inte gäller språklärare. Möten har därför arrangerats med ett flertal partier i regeringen. 

”SD och KD är mer än måna om att stödja en sådan process - så kanske går det att peta in i allmänna skollagsförändringar som brukar komma på våren? Svårt att se att det skulle behövas något bredare beredningsarbete egentligen. Bara en tanke”, fortsätter mejlet. 

De bifogade dokumenten är detaljerade och beskriver ordagrant hur lagtexten kan ändras till fördel för IES. Dagens ETC har fått ta del av dem via den nystartade hemsidan Lobbykollen som drivs av socialdemokratiska föreningen Reformisterna. 

Som två polare

Marcus Larsson driver Tankesmedjan Balans och är aktuell med boken ”De gränslösa” som problematiserar nätverken mellan näringsliv, politiker och lobbyister. Han tycker att tonen som används av en föredetta politiker till den nya ministern och hennes politiska tjänstemän är lite väl ”självklar”. 

– Formuleringen känns som om två polare står och snackar. ”Nej men vad fan, släng in det där! Det är inga problem, det behöver ni inte ens utreda”. Tonen bekräftar ju lite den här känslan man har: att det är ganska nära mellan koncernernas PA-ansvariga, politiker och höga politiska tjänstemän, säger han.

PA-chefen Linda Öholm argumenterar i mejlet till Lotta Edholm att partierna i nuvarande regeringsunderlag är eniga om att även utländska språklärare ska få undervisa med svensk behörighet. ”Detta har bland annat manifesterats i en bifallen motion från riksdagen initierad av Sverigedemokraterna” skriver hon. 

Men motionen hon talar om har inte alls bifallits. Den fick istället avslag både i utbildningsutskottet och i kammaren efter att den lades fram av SD 2016. Året efter väckte också partierna M, KD, C och L frågan i en skrivelse till utbildningsutskottet. Utskottet kom då fram till att det finns ett behov av ta fram ett bredare kunskapsunderlag innan något nytt beslut kunde fattas om utländska språklärares behörighet. 

Som en del av det kunskapsunderlaget tog Skolverket fram en rapport 2018. Rapporten beskriver att eleverna i engelskspråkiga gymnasieskolor där man använder sig av undantaget för behörighet visar en blygsam utveckling i engelska medan utvecklingen i svenska var sämre i vissa avseenden. De föreslog utifrån den analysen att regeringen helt skulle slopa undantaget för utländska lärares behörighet.

Riskerar sämre resultat

Linda Öholm från IES har också snappat upp resultatet från rapporten: 

”Kritiker kan tänkas åberopa en rapport från Skolverket om undervisning på engelska. Men dess underlagstudier handlar enbart om gymnasiet, vilket också kan vara ett skäl att nu begränsa korrigeringen till grundskolan. Den pedagogiska frågan bör anses avgjord med de krav som redan finns i skolförordningen om att skolor som får del av undantaget ska kunna visa att de upprätthåller goda resultat även i svenska”, skriver hon i mejlet till skolministern. 

– Det är en intressant liten passus där. Ja, det kan vara så att ni bemöts av någon som säger att det finns forskning på att det här är dåligt. ”Men det gäller bara gymnasiet”, kommenterar Marcus Larsson.  

Det är även något som Liss Kerstin Sylven, forskare i pedagogik vid Göteborgs universitet reagerar på. 

– Det är klart att de slutsatser man drar ifrån de studier som är gjorda i viss mån även kan appliceras på grundskolan.

Hon är en av experterna som bistått Skolverkets rapport med studier om engelskspråkig undervisning i Sverige. Enligt dessa studier så får eleverna bättre resultat om undervisningen sker på elevernas modersmål eller tvåspråkigt. Det vill säga att varje ämne bör undervisas 50 procent på svenska och 50 procent på engelska. Men de flesta skolor med engelsk profil tolkar idag reglerna som att eleverna undervisas på engelska till 100 procent i ett ämne och på svenska till 100 procent i ett annat. 

– Då finns det naturligtvis en risk för ett sämre resultat, säger Liss Kerstin Sylven. 

Om IES skulle få igenom sitt förslag, vad skulle ett undantag för lärarlegitimationen i språkundervisningen kunna leda till för konsekvenser?

– Det är ju mycket bättre om läraren kan elevens första språk men det kan fungera även om de inte kan det. Det finns exempelvis elever i SFI som varken kan svenska eller engelska som ändå lär sig på något sätt.

– Det jag tycker är mer bekymmersamt är att det är huvudmannen som ska avgöra om en utländsk lärare har kompetens i ämnet. Det kan leda till att en lärare kanske har en utländsk lärarutbildning i andra ämnen än språk men anses ändå ha kompetens som språklärare. Men en engelsman kan inte nödvändigtvis undervisa i engelska, säger hon.

Beskriver lobbying i boken

Det behövs också mer forskning i frågan, menar Liss Kerstin Sylven. Att IES säger att de visar goda resultat i svenska utgår från nationella prov.  

– Men om man skulle få ett biologiprov på svenska bland elever som bara har undervisats på engelska. Hur skulle de klara det? Det vet vi ju inte, säger hon. 

I Barbara Bergströms självbiografi ”Tough Love” beskriver hon hur ihärdigt hon och hennes man, Hans Bergström, lobbat för undantaget för utländska lärares behörighet som trädde i kraft 2011. 

”Hans skrev ett starkt remissvar på Ullenhags utredning, och följde upp med direktkontakter med departementsledningen”, skriver hon. 

Och strax därefter lobbande paret för att inkludera språklärare i undantaget: 

”Vi tvingades på egen hand uppmärksamma partiernas utbildningsföreträdare, utbildningsutskottet och utbildningsdepartamentet på behovet av en justering i formuleringen av undantaget i skollagen”. 

Det framkommer i boken att många sådana direktkontakter har tagits genom åren. Och det fortsätter. Ett av de senaste exemplen var när paret i slutet av mars bjöd in Lotta Edholm till ”vårbuffé och mingel” med anledning av Hans Bergströms nya bok.

Författaren och skoldebattören Jenny Maria Nilsson tror inte att folk riktigt förstår att det är så här det går till. Även om det inte är olagligt att hålla hemliga möten och ge förslag till politiker måste det belysas, menar hon. 

– Jag ser konsumtionsskollobbyister som nån sorts representanter för ett ekonomiskt särintresse. Men systemet ser dem som representanter för skolväsendet.

Tillgång till makthavare

De verkar inom de system och regelverk som existerar men förslagen de kommer med gagnar även deras ekonomi, menar Jenny Maria Nilsson. Det skulle även kunna gälla förslaget om att fler utländska lärare ska kunna bli behöriga eftersom de utländska lärarna ofta erbjuds en betydligt lägre lön än svenska legitimerade lärare. 

– Samtidigt presenterar de det som nånting som ska vara bra för alla. Det är ju så skolväsendet undermineras. När de gör något som enbart är bra för Internationella engelska skolans pengar, säger hon. 

Anna Tyllström, lobbyistexpert och forskare i företagsekonomi vid det oberoende Institutet för framtidsstudier är inte förvånad över att IES försöker påverka politikerna att göra lagändringar till deras fördel. Däremot så menar hon att det är speciellt att de har den tillgång som de har till makthavarna, i jämförelse med andra företag och organisationer. 

– Att mejla lagförslag, det har man både som organisation och som medborgare rätt att göra. Men om alla inte får samma bemötande så är det ett demokratiskt problem. Det här måste göras mer transparent så att man får en chans som väljare att få se var inflytandet kommer ifrån. Det hade även varit bra för lobbyisterna.

Utifrån de mejlväxlingar som Dagens ETC tagit del av så får olika företrädare olika bemötanden när det kommer till personliga möten. Av 56 mötesinbjudningar har Lotta Edholm eller någon från hennes stab tackat ja till 16. Svenskt Näringsliv sticker ut – de haft ett flertal möten med både Lotta Edholm och statssekreterare. Av enskilda företag har endast skolkoncernerna Academedia och IES blivit inbjudna till möte, enligt underlaget vi fått tillgång till.

”Historiskt ovanligt”

Ofta vill lobbyisterna just få till möten istället för mejlsvar men politiker överväger ofta dessa utifrån sina egna intressen. Vanligen får ideella aktörer och branschaktörer, som exempelvis Friskolornas riksförbund ett bättre bemötande, enligt Anna Tyllström. 

– Men det som är ovanligt är att enskilda aktörer får tillgång, särskilt till regeringen, om man inte är Volvo eller Scania, det vill säga när man har en väldigt avgörande roll i produktionstillverkningen i landet. Inte ens Coop och ICA kommer ju in separat utan kallas upp tillsammans, säger hon. 

Så hur kan man tolka att IES faktiskt får till flera möten med politiska företrädare?

– Historiskt sett har det varit ovanligt.

Ett tidigare exempel på när lobbyister lagt fram ett detaljerat lagförslag är när Svenska Jägareförbundet spökskrev en motion för Sverigedemokraterna om jaktpolitik 2016. Enligt en DN-granskning från 2010 hade nästan hälften av riksdagens ledamöter kopierat motioner som skrivits av lobbyister.

När Dagens ETC söker Lotta Edholm svarar hennes pressekreterare kort att Liberalerna inte planerar att gå vidare med förslaget ifråga. De svarar i övrigt inte på våra frågor om direktkontakterna med skolkoncerner.

PA-chefen: ”Jag är stolt och glad att vi kan gå mellan politik och näringsliv”

IES public affairs-chef Linda Öholm (tidigare Norberg) säger att uppgifterna om direktmöten med skolministern inte stämmer. 

– Vi har inte haft något möte med skolministern men däremot haft ett studiebesök från statssekreterare Erik Scheller, och tidigare hade vi ett besök av socialdemokraten Linus Sköld. Vi har kontakt med alla partier om vår skolverksamhet, vi är också en stor huvudman, hade vi varit en kommun hade vi varit den fjärde största i Sverige, så det är naturligt att vi har en dialog med regeringsföreträdare med transparens, säger Linda Öholm. 

Förutom mötet mellan IES vd Anna Sörelius Nordenborg och skolministerns stab 3 februari bjöd Hans och Barbara Bergström in skolministern på vårmingel 27 mars.

– Det var ett privat event, vad jag vet var inte skolministern närvarande. Vi har efterfrågat möten men tråkigt nog inte fått möjligheter till det. Och Anna Sörelius Nordenborg har inte träffat skolministern. 

Du har tidigare varit presschef för Moderaterna och kommunpolitiker i Nacka. Spelar den bakgrunden in i att ni får möten och samtal som få andra företag får med riksdag- och regeringsrepresentanter? 

– Nu har vi ju inte haft någon stor tillgång med politiker ni hänvisar till ovan men jag har svårt att tro att det skulle spela roll. Det var länge sedan jag lämnade politiken, jag är stolt och glad att vi kan gå mellan politik och näringsliv i Sverige. Men jag är alltid noga med att särskilja de uppdragen. 

Avfärdar Skolverkets rapport

Lagförslaget som Linda Öholm skickade är ett förslag som koncernen lobbat för i över tio år, säger hon. Hon tycker att det är olyckligt att språklärare diskrimineras på grund av sitt ursprung. 

Enligt forskare jag talat med riskerar elever som inte har engelska som modersmål att få ett sämre resultat om undervisningen inte också delvis sker på svenska. Vad tänker du om det? 

– Det är otroligt viktigt att eleverna lär sig svenska, vi undervisar max 50 procent på engelska. Man måste vara tvåspråkig och inte halvspråkig när man lämnar Internationella Engelska skolan. Det är därför vi mäter och ser att våra elever presterar väl på nationella proven. 

Samtidigt bör undervisningen ske 50 procent på engelska och 50 procent på svenska i samma ämne för goda resultat, enligt forskningen. Men det är väl vanligare på IES att elever undervisas 100 procent i ett ämne på svenska och 100 procent i ett annat ämne på engelska? 

– Det där kan se olika ut på olika skolor, men det är otroligt viktigt att elever lär sig facktermer på båda språken, så det gör vi även om ett ämne i huvudsak undervisas på engelska. 

Linda Öholm säger att det inte är en affärsidé att erbjuda låga löner på IES. Hon förnekar att det har något att göra med varför man vill bredda undantaget för lärarbehörigheten. Hon står också fast vid vad hon skrivit i sitt mejl om att man kan avfärda Skolverkets rapport som kritiserar att utländska lärare får svensk behörighet för att den gjorts på gymnasieelever. 

– Om man lär sig språken tidigt så fungerar hjärnan så att man kan bli tvåspråkig, eller trespråkig. Det är därför viktigt i respekt för såväl hjärnans utveckling och lärande i grundskolan att man använder forskning i grundskolan om man talar om effekter där och inte i gymnasiet.