Skillnaden i synen på matproduktion mellan EU och USA är en av de hetaste frågorna när frihandelsavtalet TTIP (Transatlantic Trade and Investment Partnership) skall förhandlas färdigt under nästa år. Om avtalet blir verklighet skulle det innebära bildandet av världens största frihandelszon. Förespråkarna talar om ekonomisk tillväxt, om hur konsumenter kommer kunna räkna med lägre priser och större utbud, och att producenter får en större marknad att sälja sina produkter på. Kritik emot avtalet har kommit från flera håll, men kanske mest uppmärksammat har de olika synsätten på matproduktion som finns inom USA och EU kommit att bli.
Runt 90 procent av all majs, soja och sockerbetor som odlas och konsumeras i USA är genetiskt modifierad. Samtidigt ges över 90 procent av de nötkreatur som föds upp kommersiellt i USA tillväxthormoner. Dessutom är användandet av tillväxtfrämjande antibiotika utbrett. Alla dessa saker är förbjudna inom EU.
Sun Hydén Biney är expert på bland annat handel med livsmedel vid Kommerskollegium, myndigheten för utrikeshandel, EU:s inre marknad och handelspolitik.
– Det är framförallt i synen på den så kallade försiktighetsprincipen och på djurskydd, som EU och USA skiljer sig, säger Sun Hydén Biney.
Lite förenklat kan man säga att försiktighetsprincipen betyder att exempelvis hormonbehandlat kött är förbjudet att sälja i EU, eftersom man inte lyckats bevisa att det är ofarligt att konsumera medan det däremot är tillåtet i USA, eftersom man heller inte lyckats bevisa att det är skadligt. Det är alltså fråga om en omvänd bevisbörda, där båda sidor anser sig utgå ifrån vetenskapliga principer.
Carl Schlyter är EU-parlamentariker för Miljöpartiet och driver även en blogg om TTIP.
– Jag tror att det i och med TTIP kan komma att bli svårare att försvara till exempel djurskyddsregler, som ju visserligen har en vetenskaplig grund, men som ändå är en typ av bedömningsfråga utifrån ett etiskt tänkande.
Han menar att anledningen till att exempelvis hormonbehandlat kött är tillåtet i USA är att det är lobbyister där som har lyckats undvika förbud av saker som egentligen borde vara förbjudna av miljö-
mässiga, liksom etiska och moraliska skäl.
Schlyter säger också att man generellt sett har mycket lägre standarder och slappare lagstiftning kring mat i USA.
– De tillåter ju till exempel klordoppade kycklingar eftersom de har så dålig hygien och stressig miljö på sina slakterier. Även användandet av tillväxtfrämjande antibiotika är tillåtet, vilket ju varit förbjudet i Sverige och EU under lång tid.
Praxis att tvätta kycklingkött i klordioxidlösning är utbrett i USA. Detta görs för att döda bakterier som till exempel salmonella som kan finnas på köttet
Så riskerar vi, i och med TTIP, att få hormonbehandlat eller klordoppat kött även i Sverige?
– Försiktighetsprincipen som vi ju värnar i Europa och som också finns inskriven i Lissabonfördraget är egentligen inte integrerad i WTO-rättsliga avtal, säger Sun Hydén Biney.
Hon menar att EU ändå kommer ha möjligheter att välja en försiktig ansats och att EU tidigare har försvarat sin lagstiftning gällande till exempel hormonbehandlat kött gentemot handelspartners. Hon understryker också att TTIP inte innebär att EU förhandlar om sin grundläggande lagstiftning.
– Det finns inte med i kommissionen förhandlingsmandat, säger Sun Hydén Biney.
Avtalet måste sedan också godkännas av både Europaparlamentet och Ministerrådet. Kritiker har pekat på hur avtal som TTIP, som mycket väl kan komma att innehålla regler om ISDS (Investor State Dispute Settlement), förskjuter makten från nationalstater till kommersiella aktörer. ISDS begränsar staternas möjligheter att ändra eller införa ny lagstiftning, och stater som ändå gör det riskerar stora skadestånd. Sun Hydén Biney tror inte att denna problematik kommer bli aktuell i samband med TTIP och EU:s nuvarande livsmedelslagstiftning.
– Ett företag kommer knappast kunna tvista sig till ersättning för att det till exempel inte får använda hormoner inom nötköttsproduktion i EU, säger hon.
