– Sammantaget verkar inte lönebildningen ha försämrat den svenska ekonomins konkurrenskraft, säger Valter Hultén som är ekonom på Medlingsinstitutet.

”Unikt fredligt år”

2017 beskrivs av Medlingsinstitutet som ett ”unikt fredligt år” på svensk arbetsmarknad. Trots att många avtal löpte ut under året, var konflikterna få.

– Det är det första året sedan Medlingsinstitutet inrättades som det inte har blivit några förlorade arbetsdagar under en avtalsrörelse till följd av strejk eller lockout. Det är helt unikt, säger Carina Gunnarsson som är generaldirektör för Medlingsinstitutet.

Arbetsgivarorganisationen Almega Tjänsteföretagen var inblandad i flest konflikter inom avtalsrörelsen, i elva av de 15 varsel om stridsåtgärder som lades, enligt rapporten. Det var också mot Almega som den enda stridsåtgärden under avtalsrörelsen utlöstes, en blockad mot nyanställningar och inhyrning lagd av Seko för att få till stånd ett nytt kollektivavtal för skärgårdsbåtarna.

Carina Gunnarsson vill inte spekulera i vad orsakerna till den relativt sett fredliga situationen på arbetsmarknaden är. Är de få stridsåtgärderna ett resultat av att facken inte tagit strid för sina löneanspråk, vilket den minskande löneandelen skulle kunna antyda?

– Några sådana slutsatser vill inte jag dra, säger hon.

Håller inte med Svenskt Näringsliv

För bara några dagar sedan släppte Svenskt Näringsliv en rapport där man menar att det trots de få stridsåtgärderna inte går att säga att arbetsmarknaden är fredlig. Carina Gunnarsson vill inte kommentera deras utspel, men i pressmeddelandet skriver Medlingsinstitutet att den svenska arbetsmarknaden är välfungerande och att den svenska modellen fungerar.

Även de lokala konflikterna minskade. I Göteborgs hamn orsakade dock arbetsgivaren APM Terminals lockout en förlust på 2 405 arbetsdagar totalt.

Sopkonflikten i Stockholm orsakade 150 förlorade dagar.