På andra sidan planet har andra hormoner huvudrollen. Där har en Volvo bromsat in vid ett par fordon från Falck och Securitas. Två män i SAS-cargokläder kliver ut. Om inte väktarnas adrenalin börjat rusa när de ser männens huvor, skidmasker och solglasögon torde den definitivt göra det när automatvapen riktas mot dem.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Väktarna försöker ramma Volvon. Rånarna svarar med en skottsalva. Några minuter senare är allt över och ett av Sveriges mest spektakulära grova rån ett faktum.
Rekordstort byte
Bytet blev nära 44 miljoner kronor, nytt svenskt rekord. Pengarna består av utländsk valuta på väg till svenska banker och växlingskontor – pengar som ännu i dag är spårlöst försvunna.
Någon gärningsman har inte kunnat knytas till rånet. Upp till 15 personer ska ha figurerat på listan över misstänkta. Det närmaste polisen kom ett uppklarande var när två män åtalades för grovt häleri, för att ha gömt undan delar av bytet. Tingsrätten friade båda.
Polisen ansåg att brottet var uppklarat – men övertygelse är föga värd utan bevis. 2005 lades utredningen ned. Att Leo Carmona, livstidsdömd för anstiftan till mord, nu erkänner inblandning i rånet förändrar ingenting. Preskriptionstiden gick ut i somras.
Arlanda var startskottet
Värdetransportrån är naturligtvis inte nytt. Ändå kan Arlanda 2002 etiketteras som startskottet för en våg av större – och medialt stort uppslagna – rån mot värdetransporter.
2005 är målet en värdetransport i Hallunda söder om Stockholm. Väktare tvingas ut från fordonet som sedan sprängs. Efteråt beskriver polisen precisionen i tillvägagångssättet som ”militär”. Bland annat lades bombattrapper ut för att försvåra polisens jakt. Bytet: 19 miljoner kronor.
2006 är det Landvetters tur. Ännu ett plan från London fullastat med utländsk valuta rånas. Ännu en gång med automatvapen och bombattrapper. Bytet blir åtta miljoner.
Samma år drabbas Arlanda en andra gång – 19 miljoner i byte – och 2009 inträffar det beryktade helikopterrånet i Stockholm där rånarna kommer över nästan 40 miljoner.
Superfängelse föds
2000-talets första decennium är dock oroligt på fler sätt. 2004 inträffar ett flertal uppmärksammade rymningar från svenska fängelser, ett par av dem från vad som klassas som landets säkraste.
Kritiken från den borgerliga oppositionen är massiv. Justitieminister Thomas Bodström uppmanas att avgå. Svaret blir en utredning, resultatet ett förslag om att skapa ett ”superfängelse”. Trots kritik mot förslaget – ”för dyrt”, ”för få högriskfångar” – byggs tre nya säkerhetsavdelningar, på Kumla, Hall och Saltvik. Kostnaden är 750 miljoner kronor.
2010 får kritikerna vatten på sin kvarn när det avslöjas att endast en av avdelningarna är i bruk, med endast nio av 24 platser fyllda. För få brottslingar uppfyller kraven.
– Det är för tidigt att säga att alla inte behövs, jag tror att det kommer att se annorlunda ut om några år. Vi vill inte hamna i den situationen som rådde i början av 2000-talet då fångar styrde på fängelserna, sade Thomas Bodström då till DN.
Marginellt fler
2016 års siffror ser bara marginellt bättre ut. Sju av 24 platser fyllda på Kumla. Fyra av 18 på Hall. Och 11 av 19 på Saltvik. De senare sitter dock där för sin egen säkerhets skull.
Frågan är om inte justitieministerns uttalande trots allt innehöll något profetiskt. Det finns nämligen tecken på en ny våldsvåg, möjligtvis gängrelaterad, och därmed fler som kan komma i fråga för säkerhetsavdelningarna. Siffror från Brottsförebyggande rådet, Brå, visar att antalet mord, dråp, mordförsök och dråpförsök med skjutvapen inblandade ökat med 84 procent sedan 2007.
Camila Salazar Atias, kriminolog på Fryshuset, säger att de verkligt livsfarliga brottslingarna är få, men utvecklingen oroande, främst på grund av den låga uppklarningsprocenten.
– Det skapar en hopplöshet i de utsatta områdena, en känsla av ”när vi blir mördade är det inte lika viktigt att lösa”. Som att ett mord snarast ses som det förväntade i ett sådant område, sade hon till SVT i vintras.
Narcissism som verktyg
Vilket i sin tur knyter an till Leo Carmonas berättelse i ETC, där han funderar över tidens anda:
– Den här nya generationen kriminella har formats av den nyliberala politiken, de har växt upp i utsatta områden, i hem utan pengar. På andra sidan stan slås det börsrekord, rekord på Bukowskis och i tv förmedlas en bild av livet som de här killarna inte känner igen sig i. Det enda de har – i en omgivning som präglas av ”den starkaste vinner” och narcissism som ett verktyg för att överleva – är sin heder. Och om någon kränker den, då har de ingenting. Det är lättkränkta grabbar, säger han.
Missa inte! Läs hela intervjun med Leo Carmona i nyhetsmagasinet ETC i helgen. Prenumerera här för 63 kr/mån.
