– Det tar ju tid sådant här. Det kommer att ta flera år. Kommunen drivs av lagar och paragrafer och är en stor, tung organisation. Tack vare planen har frågan lyfts in och trycket på att jobba medvetet med de här frågorna hålls uppe.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Joakim Berlin var som ledamot i hbtq-rådet delaktig i att ta fram rapporten Normbrytande liv i Göteborg, som låg till grund för handlingsplanen som syftar till att förbättra hbtq-personers livsvillkor.
Bakgrunden till att Göteborg blev först i Sverige med en sådan plan var ur det korta historiska perspektivet alarmerande slutsatser från kommunens egna medarbetarundersökningar. Personer som kryssade i ”annat” under könstillhörighet uppgav sig i stor utsträckning må sämre än de som bockade rutorna för man eller kvinna.
Födde ett motstånd
Ur ett längre perspektiv var Göteborg fram tills 1990-talet omtalad som ”bögknackarstaden” och ansedd som en av de värsta städerna i landet för hbtq-personer. Det hetero-normativa klimatet och de manliga arbetaridealen lade grunden till motståndet som gjort att Göteborg i dag i stället toppar RFSL:s kommunranking för sitt hbtq-arbete.
När hbtq-planen infördes i januari ifjol kallade en positivt överraskad Berit Larsson, fil.dr i genusvetenskap, den för ”ett radikalt grepp”. Joakim Berlin hoppades att planen skulle leda till skyddade boenden för hbtq-personer som utsätts för våld i nära relationer, hotellrum -anpassade för regnbågsfamiljer på kommunägda Lisebergs hotell och fler mötesplatser för unga hbtq-personer, bland annat.
– Skyddade boenden har införts redan, men det fanns i pipelinen innan planen så det är därför det har gått så snabbt. Det senaste nu är att nämnden Social resurs har kallat till ett dialogmöte för att utreda ett Regnbågshus, säger Joakim Berlin.
”Lättare att prioritera”
Social resurs är tillsammans med kultur och idrott en av de nämnder som nämns särskilt i hbtq-planen. I budgeten för 2018 fördelar Social resursnämnd totalt 8,2 miljoner i bidrag till civilsamhällets organisationer. Nytt för i år är att nämnden fördelar delar av bidraget till att skapa mötesplatser för unga hbtq-personer samt insatser för att det ska bli lättare att starta upp jourer. Tre ansökningar om stöd för att bygga upp mötesplatser får dela på 934 427 kronor av de totalt 8,2 miljonerna.
– Hbtq-planen kom inte med någon extra penningpåse för oss, även om vissa saker verkligen skulle behöva- det för att enklare kunna genomföras snabbt. Vad den har inneburit är att den hjälper oss att ta krafttag på området. Det blir lättare för oss att prioritera hbtq-frågor när det finns en plan att luta sig mot, säger Felix Lekare, utvecklingsledare för Social resurs SRHR-avdelning (Sexuell och -reproduktiv hälsa och rättigheter).
Felix Lekare är enig med Joakim Berlin om att det är ett långsiktigt arbete, som hbtq-planen ger grund och ram åt, som pågår.
– Det viktigaste är att öka medvetenhet om frågorna. Det leder till att bemötandet av personer som inte känner sig hemma i köns- och heteronormen blir bättre. Tack vare hbtq-planen upplever jag att det blivit lättare för organisationer att vända sig till oss och efterfråga utbildning.
– Det är allt från chefsutbildningar till skolor som vill bli bättre på sådant som att prata med eleverna på idrottslektionen på ett sätt som inte är könsnormativt, säger Felix Lekare.
Fler mötesplatser efterfrågas
Nästa konkreta hbtq-insats blir mötet om Regnbågshuset i slutet av februari.
– Fler mötesplatser för hbtq-personer är efterfrågade. Ett regnbågshus kommer att ta tid, men tack vare hbtq-planen har vi fått upp det på den kommunala agendan, säger Joakim Berlin.
– Hbtq-planen har funnits i ett år och satt igång tankeprocessen. Nu börjar görandet. I år ser jag fram emot att få fler utbildningsplatser om hbtq, fler mötesplatser, framför allt för unga transpersoner, och att Europride kommer till Göteborg och hjälper oss att sätta -hbtq-frågor i fokus, säger Felix Lekare.
