Till skillnad från Åsa Romson, som tvingades avgå som språkrör, och Gustav Fridolin, som har lägst förtroendesiffror av samtliga ministrar, har Bolund ofta sluppit klä skott för MP:s kompromisser i regeringen. Det har till exempel gått många förbi att han satt med i den lilla grupp i regeringen som förhandlade fram att sälja Vattenfalls brunkolsgruvor i stället för att behålla och lägga ner dem som MP krävde i valrörelsen.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
MP:s man på finansdepartementet
Bolund har en lång historia i Miljöpartiet, är utbildad biolog och har genom åren skaffat sig en bred ekonomisk kunskap – något som traditionellt inte växt på träd i MP. Numera lyssnar partikamraterna när Bolund talar.
Det är en gammal sanning att en stor del av makten i regeringen ligger hos finansministern och på finansdepartementet – det är där besluten tas om vad som får kosta, om det så gäller miljösatsningar, stöd till bostadsbyggande eller sänkt krogmoms. Och med Per Bolund realiserade Miljöpartiet en dröm: att få en fot in på finansdepartementet.
Som finansmarknadsminister, konsumentminister och biträdande finansminister, och i nära samarbete med finansminister Magdalena Andersson, har Bolund fått en tung roll i regeringen, och en alltmer inflytelserik roll i sitt eget parti.
Perfekt språkrör för nya MP
Per Bolund skulle passa perfekt i det nya MP, det som vill ta regeringsansvar och som är mer försiktigt i sin framtoning än innan det förra valet, för att inte tala om den tillväxt- och samhällskritik som utmärkte partiet när det bildades på 1980-talet. Det menar det tidigare språkröret Birger Schlaug, som är en hård kritiker av den nuvarande partiledningen.
Han får medhåll av den tidigare stabschefen för Miljöpartiet Paolo Silva, som vill föra partiet högerut – under ledning av Isabella Lövin och Per Bolund.
Per Bolund själv är inte ointresserad av rollen som språkrör.
– Just nu är vi inne i en intensiv valrörelse och jag centrerar mig helt och hållet på det, säger han.
– När och om frågan kommer så tänker jag svara på det då.
Försiktiga visioner
För att utmana bilden av Bolund som en försiktig reformist undrar Dagens ETC hur Sverige skulle se ut 2030 om han var språkrör och MP fick egen majoritet i riksdagen och alltså fick bestämma helt själva.
– Då kommer vi att vara väldigt nära, om vi inte redan har uppnått det, att vara ett fossilfritt välfärdssamhälle. Det vill säga att vi steg för steg har gått bort från de fossila energikällorna och investerat tungt i de förnybara, både när det gäller energisystemet och elförsörjningen, men inte minst när det gäller transporterna, säger Per Bolund.
– 2030 kommer vi att ha betydligt mycket mera självförsörjning och en ekonomi som baseras mycket på de energikällor och råvaror som vi har i landet. Och det kommer också göra att det kommer komma många nya arbetstillfällen i de agrara näringarna och i den biobaserade ekonomin.
Ingen samhällsomstörtning
I Per Bolunds Sverige år 2030 får alla tillgång till det vi behöver ”för ett bra liv”, men vi införskaffar det på mer hållbara sätt och vi har motarbetat problem som att varje bil i Sverige idag används i genomsnitt max en timme om dagen.
– Det kommer vara en självklarhet att vara med i en bilpool istället för att ha en egen bil och att dela på utrustning och saker med
grannarna i trappuppgången.
Frågan är om sådana svar lugnar de kritiska gräsrötterna i MP. I november 2016 var åtta tidigare språkrör för MP så oroliga för partiets utveckling att de gick ut offentligt. På DN Debatt skrev de att MP framstår som ”ett visionslöst etablissemangsparti som snarast försvarar den samhällsmodell som partiet bildades för att utmana”.
Sedan dess har MP skördat flera av vad de menar är sina största framgångar i regeringen, som klimatlagen, flygskatten och en lag som kommer ge tusentals ensamkommande ungdomar möjlighet att stanna i Sverige. Men om valet står mellan att utmana samhällsmodellen eller att förändra inom nuvarande ramar tycks Bolund föredra det senare.
– Vi behöver en transformation, medger Bolund.
– Men frågan är om det innebär att vi behöver ett helt nytt ekonomiskt system. Där är jag inte lika övertygad. Vi ser att mycket av de pusselbitar som behövs för att bygga ett hållbart samhälle finns som teknik redan idag. Vi har en energiförsörjning som baseras helt på förnybara energislag, vi har nollutsläppsfordon, vi har en digitalisering som skapar väldigt mycket spännande möjligheter och öppningar, och vi har en internetutveckling som gör att det skapas mötesplatser mellan människor där man både kan dela på idéer och saker och tjänster med varandra.
Vad Bolund inte pratar om
Många av miljöpartiets medlemmar och många av de mest insatta klimatexperterna uttrycker sig på ett annat sätt. De menar tvärtom att för att på allvar ställa om till ett hållbart samhälle och stoppa klimatkrisen så måste vi hitta nya former för att finansiera, bygga och leva våra liv.
Vi måste hitta nya svar på stora frågor. Hur ska vi ställa om jordbruket? Hur ska vi arbeta för att skapa ett finans- och banksystem som tjänar medborgarna och sätter klimat och miljö i första rummet? Hur ska Sverige och EU arbeta mot att eliminera användning klimat- och miljöskadliga saker som cement, plast och textilier?
Sådana frågeställningar är frånvarande när Per Bolund fritt får beskriva MP:s visioner.
– Väldigt mycket av det som vi behöver basera framtidens ekonomi på finns redan idag i dagens ekonomi. Det handlar snarare om att ändra olika förhållanden och stödja de nya idéerna och de nya tankarna. Och det kommer så klart inte att ske utan konflikter. De företag och aktörer som har blivit starka i de gamla tankegångarna kommer att kämpa för sina privilegier.
Flygskattsstriden
Striderna framöver står alltså om konkreta steg-för-steg-förbättringar, en fortsättning på det som MP har lyckats med i nuvarande regering. Flygskatten är enligt Bolund en fråga där MP nått framgång trots stenhårt motstånd från särintressen.
– Flyget har varit obeskattat sedan flyget kom och på internationell nivå sedan Chicagokonventionen på 1940-talet, och när vi ville ta bort denna subvention så mötte det en väldigt hätsk debatt och det fanns till och med hot om att fälla regeringen om en sådan skattefråga – så det visar en del vilka krafter som är i rörelse, säger Bolund.
Den nya skatten är så låg att den knappt kommer att påverka resandet eller utsläppen, och socialdemokrater som Dagens ETC talat med ser skatten mer som en intäkt till staten än en klimatåtgärd.
Men miljöpartister menar ändå att det är en seger och att det kommer att gå att höja skatten framöver till mer verkningsbara nivåer. På MP:s sista kongress inför valet, som inleds imorgon, kommer många medlemmar kämpa för att MP ska jobba för att skatten höjs redan nästa mandatperiod – något som partiledningen är emot eftersom de vill ha mer handlingsfrihet i kommande regeringssamtal.
Strider mot särintressen
Per Bolund lyfter också som en framgång att anslagen för rena klimat- och miljösatsningar ökat med fem miljarder kronor, en fördubbling jämfört med 2014. Samtidigt sponsrar staten klimatskadliga verksamheter med 30 miljarder kronor om året, enligt en rapport från Naturskyddsföreningen tidigare i år.
Bolund menar att subventionerna ofta infördes för en lång tid sedan och inte längre behövs, eller rentav gör mer skada än nytta.
– Reseavdragen till exempel är felriktade och går inte till de grupper som de var avsedda för. Idag leder de till att vi använder framför allt fossilbaserade vägtransporter mycket mer än vi skulle behöva göra.
Hur kommer det sig att de här subventionerna inte har minskat mer under regeringens tid?
– Sådana här subventioner leder till ekonomiska beroenden, och det finns starka krafter som jobbar emot att man ska förändra.
Vadå för starka krafter?
– Att bara ens diskutera reseavdragen gör att det kommer väldigt starka reaktioner från motororganisationer och andra som alltid ser ett hot att det kommer att öka kostnaden för att använda bilen.
På vilket sätt har motståndet från motororganisationer och andra hindrat regeringen från att ta bort subventionerna?
– Det finns så klart alltid en oro, märker man i politiken. När det finns starka högröstade aktörer som är emot en förändring så finns det ofta en tendens att det försenar och förändrar, minskar förändringstrycket helt enkelt.
Har det minskat förändringstrycket för dig eller för andra miljöpartister eller är det socialdemokrater som lyssnar på den här oron?
– Miljöpartiet är väl ett av de partier som är minst påverkningsbara, utan vi ser behovet av att reformera inte minst de ekonomiska systemen så att de styr i rätt riktning mot det långsiktiga målet, det vill säga ett hållbart samhälle.
Gustav Fridolin kan sitta kvar som språkrör som mest ett och ett halvt år efter nästa val, då han varit det i de nio år som är maxgränsen enligt partiets regler.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Många bedömer dock att han avgår redan vid nästa kongress, alltså ett halvår efter valet.
Dagens ETC har ringt runt till 17 av 21 MP-distrikt. Två av dem förordar Per Bolund medan resten inte vill svara på frågan eftersom de fokuserar på valrörelsen.
Två kvinnliga språkrör?
Enligt partiets regler ska ett språkrör vara kvinna och en man.
Men Fridolin är en av dem som är beredd att skrota den regeln.
Om det görs och Isabella Lövin sitter kvar skulle det kunna innebära två kvinnliga språkrör.