Men när Sveriges säkerhet ska diskuteras har frågor som rör synen på kärnvapen, avspänning och nedrustning och det långsiktiga fredsarbetet inte getts något utrymme i programmet.
Istället är det den militära synen på säkerhet som dominerar agendan vilket flera medlemsorganisationer till Folk och försvar inom civilsamhället är kritiska till.
– Programmet har ännu mer än tidigare en slagsida åt det militära perspektivet på säkerhet och vi vill bidra tillsammans med andra organisationer för civilsamhället till en bredare förståelse av vad säkerhet är, säger Erika Brundin, utvecklingschef för Svenska kyrkan.
– Vi menar att man ska man kunna tala om hur freden kan främjas mitt i tid som präglas av krig och militär upprustning, fortsätter hon.
Speglar omvärlden
Generalsekreteraren för Folk och försvar, Maud Holma von Heijne, svarar på kritiken med att hänvisa till att förra årets konferens hade fokus på hållbarhet och mer av mjukare värden. Enligt henne tar Folk och försvar inte ställning för eller emot ett Nato-medlemskap. Men hon tycker det är rimligt att Nato och krisberedskap är temat för samtalspunkterna med anledning av den svenska medlemsansökan, kriget i Ukraina och Sveriges ordförandeskapet i EU.
– Tyvärr är omvärlden just nu inte avspänning eller nedrustning, utan mer allvarlig än det har varit sedan under Andra världskriget, och då blir det kanske ett större fokus på de sakerna, säger hon.
Hon fortsätter:
– Jag förväntar mig att de mänskliga och mjukare ändå frågorna kommer att komma upp under respektive punkt även om man kanske inte tror det när man ser programmet.
”Belyser den allsidigt”
Varför kärnvapen inte finns med i programmet beror på att frågan är för omfattande att diskutera under en konferens som varar i tre dagar, enligt Maud Holma von Heijne.
– Det går inte att få med den frågan med den tid som vi förfogar över i programmet. Därför valde vi att inte ta med den, vilket vi hade en tidig tanke om. Men eftersom frågan är så pass viktig och det finns väldigt många olika åsikter om den så vill vi säkerställa att vi belyser den på ett allsidigt sätt, säger hon och betonar att Folk och försvar återkommande diskuterar kärnvapen i andra aktiviteter som man anordnar.
”Det är nedslående”
Svenska läkare mot kärnvapen, SLMK, som är medlemmar i Folk och försvar och arbetar med att upplysa om kärnvapen, anser att det blir missvisande att prata om ett medlemskap i Nato utan att beröra militäralliansens kärnvapendoktrin.
– Många tror på myten att det finns ett kärnvapenparaply som skyddar oss, som om det spelar någon roll vem som skickar iväg det första kärnvapnet, säger Vendela Englund, ordförande i SLMK, som vill att Sverige skriver under FN-konventionen om kärnvapenförbud.
Förra året släppte SLMK en rapport om vilka följder det skulle bli vid en mindre kärnvapenexplosion på riksdagshuset i Stockholm. Utfallet skulle bli cirka 90 000 döda, 250 000 svårt brännskadade, strålskadade och förblindade samt en sjukvård som helt skulle slås ut. Enligt Vendela Englund råder för tillfället en ovilja att prata om faran med kärnvapen på den högsta politiska nivån.
– Det är nedslående att man inte vill prata om detta. Det är helt omöjligt att göra något om en kärnvapenattack inträffar. Och ska vi skydda Sveriges och världens befolkning och alla djur från katastrofen, då är det enda sättet att världen befrias från kärnvapen, säger hon.
Samtidigt poängterar Vendela Englund att Nato inte är en överstatlig organisation och att det är fullt möjligt för Sverige att bli medlem och samtidigt införa förbud mot kärnvapen i den svenska grundlagen, vilket saknas idag.
Förlorad möjlighet
På konferensen kommer bland annat överbefälhavaren för Natos styrkor i Europa, Christopher G Cavoli, och Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg att tala. Men enligt Maud Holma von Heijne har det inte påverkat valet att inte ha med frågor som kan uppfattas som känsliga, som kärnvapen och nedrustning.
– Absolut inte, de har ingenting med programmet att göra mer än sin egen punkt.
– Vi skulle inte vara rädda för att lyfta de frågorna bara för att de kommer.
Enligt Kerstin Bergeå, ordförande i Svenska freds, blir det än viktigare i oroliga tider att prata om nedrustning och det långsiktiga fredsfrämjande arbetet.
– Ökad upprustning kommer inte att lösa de långsiktiga säkerhetsproblem vi står inför. När kalla kriget var som värst började USA och Sovjetunionen att förhandla om nedrustning. Då fanns det incitament till att börja tala om de här frågorna. Att göra detsamma just i år under Folk och försvar vore en viktig möjlighet. Det svenska folket behöver få en försäkring och lagstiftning mot kärnvapen på svensk mark, säger hon.
