FRA-lagen ska prövas av Europadomstolen

– Europadomstolen ska pröva hur avvägningen mellan två viktiga intressen ska göras. Staten måste ha tillräckliga befogenheter och verktyg för att kunna kartlägga och avslöja yttre hot mot landet. Samtidigt måste sådan verksamhet ske med bibehållen respekt för enskildas grundläggande fri- och rättigheter. Det finns ett stort allmänintresse i att Europadomstolen får möjlighet att klargöra vilka rättssäkerhetsgarantier som måste finnas när stater använder sig av hemlig massövervakning, säger Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa, som driver fallet i Europadomstolen.

Införandet av den så kallade FRA-lagen år 2009 föregicks av en intensiv debatt om integritet och massövervakning. Lagen kallades av motståndarna för ”Lag 1984” eller ”Lex Orwell”, efter författaren till romanen 1984. Såväl Tidningsutgivarna som Svenska Journalistförbundet är starkt kritiska till lagen, som de anser strida mot grundlagens källskydd och meddelarfrihet.

Rikspolisstyrelsen skrev i sitt remissvar att förslaget tyder på en ”skrämmande brist på förståelse i fråga om skydd för personlig integritet.” Justitiedepartementet kritiserade regeringen för att gå allt för långt och konstaterade att förslaget ”innebär ett integritetsintrång som saknar motstycke i ett internationellt perspektiv.” 

Tvekamheter i lagen

Centrum för rättvisa vände sig till Europadomstolen, eftersom de ansåg att det var tveksamt om den svenska FRA-lagen levde upp till Europakonventionens krav. Domstolen tog upp målet och meddelade en första dom den 19 juni 2018. En domarpanel bestående av sju europeiska domare ansåg då att FRA-lagen i vissa avseenden inte innehöll tillräckligt skydd för enskildas rättigheter, men bedömde ändå att lagen på det stora hela var godtagbar. 

Den 5 februari 2019 bestämde Europadomstolen att målet skulle hänskjutas till domstolens högsta instans, Grand Chamber, för en ny prövning. Det är denna som kommer att ske i dag.

I det yttrande som Sverige lämnat in till Europadomstolen argumenterar regeringen för att de inskränkningar som FRA-lagen innebär är proportionerliga. De skriver att användningen av signalspaning är nödvändig för att skydda Sveriges nationella säkerhet och att dessa intressen inte kan tillgodoses på annat rimligt sätt.

Regeringen skriver också att de är medvetna om att ett sådant system måste ge skydd mot godtycklighet och maktmissbruk, men att sådana skyddsåtgärder inte kan undergräva effektiviteten av underrättelsesystemet.

Få fall prövas

Europadomstolen kommer att pröva den svenska FRA-lagen samtidigt med ett mål mot Storbritannien, som också handlar om hemlig massövervakning och som har sin bakgrund i Edward Snowdens avslöjanden 2013. I Europadomstolens Grand Chamber avgörs målen av sjutton domare. 

Det är endast ett fåtal fall som prövas där varje år. Domen kommer att bli vägledande både för Sverige och för de 46 andra europeiska länder som har skrivit under Europakonventionen.

Det kan ta upp till ett år innan Europadomstolen meddelar sin dom.