"Fotbollsvåld är ett manligt problem”

Människor i tunnelbanan blev skrämda före och efter matchen i söndags, och inne på arenan skanderade AIK-klacken att en skadad Hammarbyspelare borde dö. Nyheterna och sociala medier har översvämmats av vittnesskildringar från privatpersoner som var rädda för supportrarna.
– Det här har att göra med en mansroll, det är inte så att det här är något speciellt för fotbollen. I det här fallet ska man ifrågasätta mansnormen där män tycker att det är fullständigt normalt att ta över ett offentligt rum, säger Ulric Jansson.
Just detta ifrågasättande är centralt, menar Ulric Jansson, och det går åt rätt håll. Idag skiljer sig diskussionen om våldet under och runt matcher mot hur den såg ut för ett tiotal år sedan. Nu adresseras bakgrunden till problemet i större utsträckning, menar han.
– Det har varit jättespännande att läsa kommentarer från Facebook. Där har samtalet gått väldigt högt och lågt. För första gången ställs det krav på man måste ifrågasätta själva beteendet. Tidigare har man reagerat på att folk har slagits och att tåg har blivit vandaliserande, nu har man mer ifrågasatt varför det måste vara så, säger han.

”Gammaldags normsystem”

Att det har blivit stökigare i Stockholm kan delvis förklaras av att derbymatcherna blivit fler. Hammarby har gått upp i Allsvenskan vilket har inneburit sex derbymatcher i stället för fyra. Dessutom delar Hammarby och Djurgården arena, vilket har gjort att koncentrationen av supportrar blivit tätare.
– Grupper av män, alkohol och ett gammeldags normsystem är inte en bra blandning. På ett sätt kan man säga att fotbollen är skyldig för att fotbollen lockar mycket folk, men det är samtidigt att göra det enkelt för sig. I den här tunnelbanevagnen råder ett gammeldags normsystem där den starke bestämmer och den högljudde hörs, säger Ulric Jansson.
AIK hade under förra året en person anställd som bland annat låg bakom projektet ”Fotboll för alla” och som arbetade för en mer inkluderande supporterkultur. Det möttes av stort motstånd och den anställda fick slutligen lämna sin tjänst i våras efter flera hot.
När klubbarna ska förklara agerandet från sina fans återkommer man ofta till att det är en liten grupp som bråkar, vad anser du om det?
– Jag skulle säga att det i mångt och mycket är en nidbild som klubbarna har använt sig av. Klubbarna har en liten grupp som de har problem med, men jag tror att man är farligt ute om man tror att det problemet bara utgörs av 200 män. Det kan lika gärna vara folk som sedan gick och satte sig på vip-läktaren som stod och skrek på tunnelbanan.

Vad ska klubbarna göra för att lösa problemet?
– Att tro att det går att göra något åt detta enbart genom fotbollen är helt barockt. Klubbarna lägger ner enorma resurser på att det ska vara tryggt och lugnt. Det handlar om att våga ställa frågan till oss själva och till varandra: Måste vi stå och skrika jävla fitta? Jag tror stenhårt på att det handlar om att jobba med normsystemet. Det är inte bara svensk fotboll som måste göra det, det behövs ju överallt.