Fortsatta brister inom den palliativa vården

Sommaren 2013 fick Socialstyrelsen i uppdrag av regeringen att utforma ett nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård. Det vill säga vård i livets slutskede. Bakgrunden till detta var att tillgången till palliativ vård var ojämlik över landet. Kunskapsstödet innehåller vägledning, nationella riktlinjer och indikatorer i ett gemensamt dokument. 

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Utbildning och fortbildning

I slutet av förra året presenterade Socialstyrelsen en utvärdering av hur arbetet med att förbättra den palliativa vården har fallit ut i landet. Den visar att vissa delar av vården i livets slutskede har gått framåt, men att det fortfarande finns flera förbättringsområden och att den palliativa vårdens kvalitet varierar i olika delar av landet även i dag. 

Till förbättringsområdena hör bland annat att erbjuda utbildning och fortbildning inom palliativ vård i större utsträckning, genomföra flera munhälsobedömningar, smärtskattningar och så kallade brytpunktssamtal, ett samtal mellan läkare och patient om ställningstagandet att övergå till palliativ vård i livets slutskede där man pratar om innehållet i den fortsatta vården utifrån patientens tillstånd, behov och önskemål. Fler verksamheter behöver dessutom erbjuda stöd till närstående, införa rutiner för efterlevnadssamtal och säkerställa den palliativa vården för barn och unga. 

Dålig munhälsa

Just bedömningarna av munhälsan var särskilt bristfälliga. Under hälften av patienterna hade fått en särskild munhälsobedömning, vilket Socialstyrelsen fann anmärkningsvärt med tanke på att problem i munnen kraftigt kan påverka livskvaliteten. ”Många patienter har läkemedel som påverkar munhälsan och skulle därför behöva få en munhälsobedömning, särskilt åldersgruppen över 80 år. Dessa patienter har ofta flera läkemedel som kan ge muntorrhet, och tillhör den patientgrupp som har svårast att sköta munhälsan själv.” skriver Socialstyrelsen.  

Även i Norrköping hör munhälsobedömningen till den största bristen inom den palliativa vården. 

– Det kan ju bero på att det saknas utbildning i hur man gör sådana bedömningar eller i rutinerna om hur det ska ske, säger Christina Broman, Socialstyrelsens kontaktperson gällande utvärderingen. 

Arbetar får en målnivå

Socialstyrelsen arbetar just nu för att sätta en målnivå vad gäller just munhälsobedömningarna, ta fram riktlinjer för arbetet och se vad som saknas för att målen ska kunna nås. 

– Vi har gjort den här utvärderingen och nu vill vi att kommuner, regioner och landsting tittar på sina resultat och funderar på vad det är som gör att de inte når målen, säger Christina Broman.     Lisa Karlsson