Fredrik Månsson är överläkare med ansvar för Prep på Skånes universitetssjukhus. När Dagens ETC skrev om bristen i januari sa han att den skulle vara åtgärdad inom några veckor. Så har det inte blivit. 

– Jag var lite väl optimistisk uppenbarligen. Vi har inte fått loss de där tiderna ännu, säger han nu. 

För RFSL Rådgivningen Skåne är det obegripligt att Prep ska vara otillgängligt för den som behöver det. Enligt Niklas Eriksson har vården släpat efter ända sedan 2018. 

– Patienterna får veta att kön är stängd: ”Hör av dig om du fortfarande är intresserad, framåt vårkanten kanske det är bättre”. De får ingen guidning och de som står i kön får ingen information. De är frustrerade, säger han. 

Vårdgarantin utom sikte

Centrum för sexuell hälsa har nyligen sjösatt en omstrukturering för att komma till rätta med bristen. Men det kommer att dröja innan den ger effekt. Drygt tre månader kan det ta innan mottagningen kan skriva upp nya patienter i kön, tror Fredrik Månsson. Och när de kommer att kunna erbjuda vård inom vårdgarantin kan han inte svara på. 

– Det beror på hur stor efterfrågan är. Den fluktuerar en hel del. 

Ökade resurser är heller inte något att hoppas på, säger han. 

– Just nu har Skånes universitetssjukhus jättestora sparkrav och det är massor av tjänster som ska bort. Så det kommer säkert vara svårt att argumentera för att man ska få mer resurser i jämförelse med andra enheter som också ska spara.

Region Skåne har nyligen beslutat att dra ned på fem procent av Skånes universitetssjukhus personal, i samband med ett stort sparpaket. 

Den nyligen sjösatta effektiviseringen har gått för långsamt, tycker Niklas Eriksson, som påpekar att planen har legat på bordet sedan oktober. 

– Jag tycker att man lägger ut dimridåer. Man säger: ”Så här kan man göra”, och så känner man att det finns ett ljus i tunneln. Men när man kollar tillbaka så finns det inte. Jag blir otroligt frustrerad. Var sitter knuten?

Briljerade med apkoppor

Noah Bohm från RFSL Rådgivningen i Skåne jämför situationen med vaccineringen av apkoppor. Från första konstaterade fall till att bemanningen för vaccineringen fanns på plats tog bara fåtalet månader. Exemplet visar att det är möjligt att tillföra mer resurser, argumenterar han. 

Fredrik Månsson säger att det är mer resurskrävande att ge Prepbehandling, som bygger på kontinuerlig uppföljning, än att dela ut en eller två doser vaccin. Men han håller med RFSL om att mer resurser till Prepvården vore önskvärt. Han förespråkar också en decentralisering, och att fler mottagningar får uppgiften att skriva ut medicinen – en lösning som enligt honom inte skulle kräva mer resurser. 

Prep är inte den enda insatsen inom området sexuell hälsa som har blivit lidande på senaste tiden. Nyligen beslutade Region Skåne att sluta dela ut kondomer på skolor – samtidigt som syfilis och gonorré ökar kraftigt i landet.

– Det är ett väldigt dåligt beslut. Det är olyckligt att man drar in kondomer just för den åldersgrupp som är mest i riskzonen för sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter, säger Fredrik Månsson. 

I väntan på att få Prep utskrivet har minst två personer blivit smittade med hiv i Skåne – och tolv i Sverige. 

– Det är oerhört cyniskt och kortsiktigt. Det är fullständigt onödiga infektioner som inte skulle behöva inträffa och innebär lidande för individen som drabbas. Prep är en enkel, välbeprövad insats som egentligen inte skulle behöva vara så svårtillgänglig. Målgruppen vill ha den som ett verktyg, säger Niklas Eriksson.

– Jag förstår inte varför man tjuvhåller på det här. Det är bara att lägga in lite extra resurser nu och så betar man av kön. På sikt sparar man dessutom pengar på att slippa behandla en kronisk infektion. Prep kostar cirka 2 500 som patienten betalar själv och standardbehandling av en hivinfektion över 60 000 per år.

”Inget önskat läge”

Lena Rung är överläkare på Skånes universitetssjukhus och verksamhetschef för hud- och könssjukvården. 

– Vi fördelar våra resurser så klokt vi bara kan. Prepbehandlingen har ökat över tid och samtidigt ökar andra könssjukdomar. Vi behöver balansera, svarar hon på frågan varför de inte tillsätter mer resurser till Prepvården.

Minst två personer har smittats med hiv i Skåne medan de stod i kö för att få Prep. Är inte det tillräckligt för att tillsätta mer resurser?

– Det är naturligtvis absolut inget önskat läge att vi inte kan ta emot och vi vidtar åtgärder för att öka kapaciteten med befintliga resurser för att ge alla den vård man behöver.

Det är främst män som har sex med män och transpersoner som använder Prep. Vad säger den här bristen om jämlik vård i förhållande till hbtqi-gruppen?

 – När behovet av vård för en viss grupp ökar betyder det dessvärre inte att det minskar för andra. Vi har till exempel sett en viss undanträngningseffekt för kvinnor som varit smittade med andra könssjukdomar och försöker att balansera detta patientsäkert.