Sedan pressens födelse har journalistiken varit ett manligt dominerat yrke. Under 1970-talet började andelen kvinnliga journalister genom flera uppror öka på allvar. Men först vid millennieskiftet kunde facket konstatera att kåren hade blivit numerärt jämställd, och numera är de kvinnliga journalisterna till och med fler än de manliga.
Men den nya sammansättningen avspeglar sig inte på redaktionerna. En kartläggning över kvälls- och morgonpress visar istället att männen dominerar på 16 av 18 redaktioner. Tydligast är strukturen på de största tidningarna. DN, Sydsvenskan och Aftonbladet har alla redaktioner med minst 60 procent män.
– Det visar på en systematisk mansdominans, säger Maria Edström.
Sämre journalistik
Många fasta anställningar har försvunnit det senaste decenniet. Neddragningarna har ursäktats med brist på lönsamhet.
Maria Edström tror att den redaktionella snedfördelningen delvis kan bero på att männen hade jobben först. Samtidigt utesluter hon inte att det också kan handla om en viss homosocialitet. Det vill säga att män ser andra män, och att de gärna rekryterar sådana som är lika dem själva.
Ett arv, menar hon, från hur pressen fungerat historiskt.
Maria Edström är säker på att mansdominansen har direkta negativa följder på vilken journalistik som medierna producerar.
– Redaktioner med ensidiga erfarenheter och kontaktnät riskerar att producera mindre relevanta nyheter, varnar Maria Edström.
Behövs medveten personalpolitik
Mansdominansen kan därför försämra journalistikens kvalitet och hon är övertygad om att det behövs en medveten personalpolitik för att åtgärda problemet. Public service nämns som ett positivt exempel. De har arbetat aktivt med mångfald sedan 1980-talet, vilket också fått effekt.
– Ingenting löser sig självt med tiden. Det gäller att man arbetar aktivt med det här, och det vore intressant att höra hur de rekryteringsansvariga tänker.
Av de tio största redaktionerna är det bara Göteborgs-Posten som har en jämn könsfördelning. Där har man i över 20 år använt sig av en jämställdhetspolicy och under rekryteringsprocesser varit noga med att ha båda könen representerade. Enligt biträdande redaktionschef Carina Söderström har stödet från ledningen varit avgörande.
– Det är jätteviktigt. Man får inte alls samma mandat om inte chefredaktören pratar likadant om jämställdhet. Då tycker inte medarbetarna på redaktionen heller att det är viktigt, säger hon.
Läs också: ”Kvinnorna får göra grundjobben”
Börjar jobba systematiskt
På Dagens Nyheter har det däremot saknats ett strukturellt jämställdhetsarbete, och redaktionen består av 34 fler tillsvidareanställda män än kvinnor. Sedan drygt en vecka tillbaka beslutade man dock att börja arbeta mer konsekvent.
– Vi har haft handlingsplaner tidigare också, men vi har inte arbetat såhär systematiskt med jämställdhet som vi tänkt börja arbeta nu, säger den administrativa redaktionschefen Fredrik Björnsson.
Han tror att mansdominansen påverkar både det journalistiska arbetet och arbetsmiljön i negativ riktning.
Aftonbladets redaktionschef Sofia Olsson Olsén är inne på samma spår. Redaktionen bör avspegla den omvärld med läsare som den bevakar, menar hon. Ändå ligger den könsmässiga fördelningen på Aftonbladets redaktion i linje med den på Dagens nyheter, med 60 procent män och 40 procent kvinnor.
– Det är jättedåligt, det ska såklart vara 50/50, säger Sofia Olsson Olsén.
– Jag skulle ljuga om jag sa någonting annat.
Samtidigt är hon nöjd med siffrorna då könsfördelningen på Aftonbladet blivit bättre än för några år sedan, precis efter nedskärningarna då flertalet av de som fick gå var kvinnor.
– Det gjorde ett hack i kurvan, men nu är vi är på väg åt rätt håll igen.
Skev självbild
Redaktionscheferna som Dagens ETC pratat med ger en bild av att vara medvetna om könsobalansen. Men i sin forskning kring genus i medierna pekar Maria Edström just på journalistbranschens självbild som en del av problemet. Efter att kåren blivit numerärt jämställd upplever de sig ofta som jämställda på andra punkter också.
– Och man kan kanske tycka att man är på arbetsplatser med hälften kvinnor och hälften män, men då en stor andel är vikarier så tänker man kanske inte på sådant som anställningsform, säger Maria Edström.
Hon efterfrågar initiativ från politiskt håll, men har noterat en avvaktande inställning. I debatten ställs ofta jämställdhet mot yttrandefrihet då ett ingripande i medias arbete skulle kunna ses som ett hot mot yttrandefriheten.
– Resultatet har blivit en brist på jämförande statistik vilket försvårar uppföljningsarbetet.
