Försvaret ökar mest i budgeten – största ökningen sedan kalla kriget

Väpnat angrepp

I slutet av 2020 röstade riksdagen igenom regeringens plan förtotalförsvaret under 2021-2025. En ny krigsorganisation ska byggas som ska vara klar 2030, vilket kan innebära att ännu mer pengar kommer behövas efter 2025.

– Det är den största satsningen på det militära försvaret sedan 1950-talet, sa försvarsminister Peter Hultqvist i riksdagsdebatten om totalförsvaret.

Regeringen har även ändrat spår gällande risken för ett direkt väpnat angrepp mot Sverige. Tidigare var skrivningen att det var “osannolikt”, men regeringen menar nu att ett väpnat angrepp mot Sverige inte kan uteslutas och att ”militära maktmedel eller hot om sådana kan komma att användas mot Sverige”. Bland andra Vänsterpartiet ställer sig kritiska till detta.

– Vi vill hålla kvar vid den gamla skrivningen. Vi ser inte att ett väpnat angrepp är ett realistiskt hot mot Sverige. De säkerhetshot vi framför allt ser är av annan art, som exempelvis cyberhot, säger Hanna Gunnarsson, Vänsterpartiets försvarspolitiska talesperson.

Hanna Gunnarsson anser att världsläget försämrats, att vi idag lever i en mer sårbar värld. Men hon menar att det är svårt att svara på om läget förändrats så pass mycket att det berättigar den upprustning som sker.

– Om vi ska ha en försvarsmakt så behöver den fungera bra. Det är därför viktigt för oss att vi använder våra pengar rätt. Vänsterpartiet är exempelvis emot inrättandet av nya regementen. Vi tycker inte att det är en bra och effektiv satsning.

”Budgeten är absurd”

Vänsterpartiet vill ändå se en stärkt värnplikt, vilket även det innebär mer pengar till försvaret.

– Men försvarsbudgeten är jättestor. Den är absurd på sätt och vis. Det finns inga andra verksamheter i hela Sverige som kan gå till politiker och säga ”vi har slut på pengar” eller “vi behöver mer pengar” och sen få det, säger Hanna Gunnarsson.

Utifrån vårbudgeten så beräknas försvar och samhällets krisberedskap få 90 miljarder 2024 och hälsovård, sjukvård och social omsorg få 88 miljarder. Är det en felprioritering?

– Ja, när vi börjar närma oss de siffrorna som är för 2024 så är det nog det. Sen är det kanske så att vi behöver satsa mer på sjukvården och kanske inte så mycket mindre på försvaret. Det civila samhället behöver fungera vid ett eventuellt säkerhetshot. Det har även betydelse för hur bra försvarsmakten kan göra sitt arbete, säger Hanna Gunnarsson.

En ond spiral

Den globala militära upprustningen som Sverige är del av är en ond spiral, menar Agnes Hellström, ordförande på Svenska freds. Enligt henne så leder militär upprustning till ett försämrat säkerhetsläge vilket i sin tur leder till ytterligare upprustning.

– Enda följden är att risken för väpnad konflikt ökar. Jag tycker det är viktigt att Sverige vågar stå emot denna upprustningsspiral, säger hon.

Agnes Hellström menar att det i dag finns många icke-militära hot som är mer aktuella, men att dessa inte får ekonomiska medel som möter deras behov.   

– Den politiska viljan måste speglas i en statsbudget. Klimatfrågan har adresserats av regeringen som en av de mest akuta säkerhetsriskerna och vår tids ödesfråga, ändå är försvarsbudgeten mer än fyra gånger större än anslagen för klimat och miljö.