Romer är en av Sveriges fem nationella minoriteter, men folkgruppen är en av de mest diskriminerade i samhället. Därför har regeringen skapat en 20-årsplan, med målet att personer med romsk bakgrund som 2032 fyller 20 år ska ha samma möjligheter i livet som en icke-rom. Stockholm är en av fem kommuner som har fått 0,5 miljoner kronor av regeringen för att utveckla integrationen. För pengarna kommer en tjänsteman med ansvar för samordning i frågor om romsk inkludering att anställas.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Det första steget för att skapa mer inkludering var en hearing på Stadshuset där de flesta romska föreningarna och stadsborgarråden närvarade.
– För mig är det viktigt att vi börjar samtala om vad romsk inkludering betyder här i Stockholm. Det samtalet måste ske mellan politiker och romer i dialog, sade Ann-Margarethe Livh, bostads- och demokratiborgarråd, när hon öppningstalade på hearingen.
"Sorgligt att inget hänt på så länge"
Hon har länge varit ideellt engagerad i frågor om romsk inkludering och berättar för ETC Stockholm att hon önskar att detta projekt skulle ha startats för länge sedan, men att den tidigare borgerliga majoriteten inte hade något intresse av detta.
– Det är väldigt positivt att vi kan anställa en handläggare som kan se till att det äntligen händer något inom det här området. Det är sorgligt att inget har hänt på så länge och jag vet att många romer är frustrerade över hur detta har skötts.
Fyra teman lyftes fram
Samtalet kretsade kring fyra olika teman. Det första temat rörde skola, språk och kultur där problem med mobbning och våld mot romska barn, med anti-ziganistiska förtecken, framfördes som anledningar till att det är svårt för många unga romer i skolan. Samtidigt framhölls positiva exempel från Göteborg, där föreningen Brobyggarna, vid hearingen representerade av Samir Muratovic, bland annat har lyckats vända en klass med 100 procent frånvaro till full närvaro.
Det andra temat rörde kvinnor och ungas roll och utsatthet, där problem med depression och psykiska problem hos romska kvinnor och missbruksproblematik bland romska män lyftes. På 1990-talet var en tredjedel av dem som missbrukade droger på Plattan i Stockholm av romskt ursprung, något som Weszo Kwiek, en av deltagarna i hearingen, lyfte farhågor kring. Han arbetar som präst och har sett en stor ökning av konsumtionen av cannabis bland romska ungdomar, något han befarar kommer att leda till stora problem längre fram om kommunen inte tar tag i problemet.
Det tredje temat handlade om arbetsmarknad och vuxenutbildningar. Arbetslösheten bland romer är hög, men den fördomsfulla bilden av att de varken vill eller kan jobba stämmer inte, menar Rosario Ali Taikon, som i stället argumenterade för att det är det höga kravet på specialisering i arbetslivet och dokumenterade utbildningar och erfarenheter som skapar problem, eftersom många romer saknar formell utbildning.
Det fjärde temat rörde demokrati och inflytande. Ett romskt kulturcenter och möjligheten att få använda romani i kontakt med myndigheter var ämnen som togs upp.
Hearingen är en del i ett nytt arbetssätt med demokratifrågor där även andra minoriteter och grupper kommer att bjudas in till liknande tillställningar.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– En annan del av inkluderingsprojektet är att utveckla kontakten mellan romer och politiker. Ett förslag som syftar till att skapa tydliga tillvägagångssätt för kontakten är ute på remiss och kommer att presenteras för kommunfullmäktige före jul, berättar Livh.
Av alla de frågor som lyftes under mötet anser Ann-Margarethe Livh att det viktigaste att ta tag i är utbildning och arbetsmarknad.
– Det handlar om att skapa förtroende redan från förskolan. Men också att kunna erbjuda undervisning för tvåspråkighet, både svenska och romani. Det gäller att se till att det finns lärare med rätt kompetenser och kunskap. Dessutom är det viktigt att satsa på vuxenutbildningar för vuxna romer som står långt från arbetsmarknaden. Utbildningen är nyckeln, säger hon.
Utöver behovet av satsningar på utbildning framhäver Livh att det finns stora problem med anti-ziganism i samhället. Bland annat hos de ledamöter i kommunfullmäktige som har blivit invalda på SD-mandat.
Minskar avståndet mellan grupperna
– Det gäller att vi får de icke-romska stockholmarna att förstå den romska kulturen och romernas situation och historia av diskriminering. Genom utbildning och inkludering av den romska kulturen, som har funnits i Stockholm i över 500 år, kan vi minska avstånden mellan grupperna. Men då gäller det att vi har med oss det när vi planerar olika kulturevenemang, att tänka på att den romska kulturen är en del av Stockholms kultur.
En av de föreningar som var med vid hearingen var É Romani Glinda, representerade av ordförande Fred Taikon. Han säger till ETC Stockholm att han överlag är positiv till projektet.
– Den romska frågan har legat i stiltje alldeles för länge i Stockholm. Därför är det bra att man nu frågar romerna, som vet vad för frågor som behöver lyftas.
Men samtidigt framhåller han att det är ledsamt att se vilka frågor som behöver lyftas när man diskuterar romers rättigheter.
– Skola, bostad, arbete och bättre kontakt med sociala instanser togs upp redan i den så kallade zigenarutredningen 1954 och ändå är vi kvar där. Det tycker vi är väldigt svagt. Man undrar ju: hur många gånger har ni inte tagit upp dessa frågor?
Fred Taikon lyfter den starka anti-ziganismen som en av de frågor som kommunen behöver jobba med. Utöver skärpning av lagstiftning vill han se ett tydligt arbete med kunskapsutveckling, både för tjänstemän inom kommunen och för allmänheten. Enligt en undersökning gjord av É Romani Glinda kunde bara var femte tillfrågad räkna upp två av de fem minoritetsfolken.
– Det är så att om man inte vet tillräckligt om någon så drar man alla över en kam, och just det händer med oss romer, säger han.
Inget fokus på EU-migranter
En vanlig porträttering av romer i svensk media är den grupp av EU-migranter som kommer från bland annat Bulgarien och Rumänien och som syns tigga på gatorna. Dessa kommer inte att omfattas av projektet, som riktar sig mot romer som bor och lever i Stockholm. Livh framhåller dock att Stockholms kommun, främst genom socialtjänsten, även jobbar med att förbättra situationen för denna grupp.
Även om detta är en satsning på ett utvecklingsarbete för romsk inkludering är Ann-Margarethe Livh övertygad om att projektet kommer att göra verkliga förbättringar och framsteg.
– Jag ser det här som en chans att verkligen jobba med romsk inkludering och göra riktiga framsteg. Det är oerhört viktigt för romerna att man verkligen ser att det blir förbättringar av detta projekt.
