BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
I januari började han i en vanlig niondeklass på Lidens skola.
– Från början var jag ledsen, jag förstod ingen svenska. Nu går det bra, jag får stort stöd från klasskompisarna och så är jag ju magnetisk för tjejerna, säger han på svenska och fyrar av ett leende.
De första veckorna hade Ahmed stor nytta av att kunna engelska, och slapp därför känna sig helt isolerad.
Tuffare skola i Egypen
Hemma i Egypten gick han i en privatskola där kraven på många sätt var tuffare, tycker han.
– Det känns mer avslappnat här.
Lillayster Sara, 9 år, började i andra klass i slutet av februari. Hon säger att barnen är snälla, i alla fall flickorna.
– Det är bra att det är förbjudet att slå barn i Sverige. Och så är det roligt med alla aktiviteter, det känns inte riktigt att man går i skolan.
Lillebror Mohamed, 6 år, går på förskola. Han leker och äter, säger han, och berättar glatt att han har åkt slalom.
Förutom sina vanliga lektioner har skolbarnen modersmålsundervisning i arabiska. De får också hjälp av en arabisktalande lärare under vissa lektioner.
Dessutom har hela familjen stöd från Siham Abdul Aziz, en av kommunens ”brobyggare”, som fungerar som länk mellan skolan och nyanlända.
Hon är modersmålslärare i arabiska på 40 procent och arbetar resten av sin arbetstid som brobyggare.
– Många föräldrar är vana vid att skolan ger mycket mer läxor och tror inte att barnen kommer att lära sig tillräckligt mycket. Sedan kan det finnas en hel del praktiska funderingar. Man kan till exempel tycka att det är konstigt att alla ska duscha tillsammans efter gymnastiken.
Bra stöd från skolan
Föräldrarna uppskattar stödet.
– Personalen gör allt för att barnen ska må bra och känna sig trygga. Men jag måste lära mig svenska innan jag kan bedöma skolan här, konstaterar pappa Rezk elSayed.
I Egypten har skolan inte samma kontakt med föräldrarna. Veckobrev, utvecklingssamtal och föräldramöten är nyheter för dem.
– Det är bra med information men det gäller att vi får veta både det som är positivt och negativt, säger Rezk elSayed.
Mamma Aida Barom, som var chef på en förskola hemma i Egypten, uppfattar den svenska förskolan här som mer fri.
– Jag är van vid att man har mer styrda aktiviteter, säger hon.
Rezk elSayed är veterinär och har skaffat praktik på ett lantbruk ett par dagar i veckan.
– Jag googlade och hittade en gård här i närheten och sedan fick jag hjälp av en lärare här på skolan att ta kontakt med ägarna.
Stora kontraster
Familjen kommer från storstaden Balteem, där de hade ett rymligt hus 400 meter från Medelhavet.
Första månaden i Sverige bodde familjen i en gymnastiksal på GA-skolan, men sedan fick de en enrumslägenhet i Holm.
– Vi är tacksamma för all hjälp vi har fått i Sverige och hoppas verkligen att vi får stanna, säger Rezk elSayed.
Ahmed får se om han stannar i Liden även nästa år, och går om nian, eller om han känner sig redo att börja på gymnasiet inne i Sundsvall.
– Efter gymnasiet ska jag plugga på universitetet. Nu lutar det åt att bli ingenjör.