– Tidigare har inte bilbranschen varit med på tåget, men det är de numera. Det kommer att komma många nya och förbättrade elbilsmodeller redan under 2018, säger Malin Janols, elingenjör på Umeå energi, medan hon lyfter sladden till uttaget på en av laddningsstolparna för elbilar på Ålidhem.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Fler laddplatser planeras
Umeå energi har under de senaste åren satsat på att bygga ut antalet laddstolpar för elbilar, både i Umeå och runt om i länet. Än så länge finns tre snabbladdare, tillsammans med 25 så kallade normalladdare och semisnabba laddare i Umeå.
Men planen är att fortsätta sätta upp laddplatser – både i stan, kranskommunerna och längs E4:an och E12:an, ända upp till Hemavan. Bolaget hyr också ut särskilda laddboxar till dem som har elbil, men som saknar laddningsstolpe vid sin bostad.
– Vi satsar för att vi märker av ett ökat intresse. Det är också en viktig faktor att det finns laddningsmöjligheter på många ställen för att folk ska våga ta steget över till en elbil, säger Malin Janols.
Sedan juli 2016 har antalet laddningsbara bilar dubblerats i Västerbotten. I dag rullar drygt 510 exemplar på vägarna, men i jämförelse med det totala antalet bilar i länet utgör de en blygsam skara. Mellan januari och juli i år uppgick de så kallade supermiljöbilarna – alltså elbilar, elhybrider och laddhybrider – bara till tre procent av alla nyregistrerade bilar.
Diesel toppar bland nyköp
I stället är det diesel som dominerar. En undersökning gjord av Bilsweden visar att Jämtland, Västernorrland, Norrbotten och Västerbotten toppar listan över nyinköpta dieselbilar – det är rentav vanligare i norra Sverige att köpa ny dieselbil än en bensindriven bil.
En förklaring är att många kör med släp eller husvagn, och därför vill ha en dieselbil med fyrhjulsdrift som klarar ett tungt lass, men som drar förhållandevis lite bränsle.
Men dieselutsläpp är ett miljöproblem – framför allt i städer med redan förorenad luft, eftersom dieselmotorer släpper ut högre halter av kväveoxid och skadliga partiklar jämfört med en bensinmotor.
Enligt Europeiska miljöbyrån är utsläppen av kväveoxid och luftburna partiklar orsak till både sjukdomar och förtida dödsfall. Flera storstäder i Europa, som Paris, Madrid och Aten, har redan beslutat att förbjuda dieselbilar i stadskärnorna från 2025.
Även den svenska regeringen vill minska dieselutsläppen. Transportstyrelsen har på uppdrag av regeringen tagit fram en rapport om begränsning av dieseltrafik. I rapporten föreslås ett införande av miljözoner – alltså zoner där dieselbilar och andra bilar med höga halter av utsläpp förbjuds inne i stadskärnan. I den strängast reglerade zonen ska bara elbilar tillåtas.
Kommunen vill se mjuk övergång
Förslaget är nu ute på remiss. Om det går igenom är det de kommunala politikerna som bestämmer var och när zonerna ska införas.
Umeå kommun är positivt inställd i sitt remissvar, men vill samtidigt se en mjuk övergång – till exempel genom en stegvis upptrappning av krav som kan ställas på olika fordonstyper. Redan under 2014 införde Umeå en miljözon i centrala stan för tung lastbilstrafik, men det nya i regeringens förslag är att zonerna även ska omfatta personbilar.
Många västerbottningar skulle alltså inte längre kunna köra sin dieselbil genom centrala Umeå.
– Själva syftet med miljözoner är att det ska vara progressivt – det ska driva utvecklingen med miljöfordon framåt. Men det måste finnas en flexibilitet i övergången, annars vågar ingen kommun införa miljözonerna, säger Daniel Lindström, trafikplanerare på Umeå kommun, och pekar på att Umeå troligen kommer att vara den enda kommunen i Västerbotten som skulle införa zoner:
– Det är många som kör diesel i länet, men Umeå står på tröskeln till att lämna småstadens storlek. Vi kommer att växa och vi är tvingade att hitta åtgärder som ger oss ren luft.
Kör inte så långt som man tror
Anna Albinsson tillhör dem som inte skulle ha några problem med miljözoner. Hon och hennes familj kör elbil, både privat och i jobbet. Det var miljöaspekterna som fick familjen att övergå till laddbart, berättar Anna, men hon framhåller också de ekonomiska fördelarna – bränslekostnaden är numera obefintlig. Hon kan inte tänka sig att gå tillbaka till en bil med förbränningsmotor.
– Man får rätt snabbt koll på räckviddsångesten, för man kör inte så långa sträckor som man tror att man gör. Vi behöver bara ladda här hemma på gården. Om man ska köpa en ny bil så tycker jag nog att man ska köpa en som är anpassad till hur man använder den 95 procent av körningen – så himla ofta är det faktiskt inte som man åker till fjällen.
Kan träda i kraft tidigast 2020
Om riksdagen antar det nya förslaget till miljözoner kan det komma att klubbas igenom redan 2018 och träda i kraft så tidigt som 2020, enligt rapporten.
Det kan innebära ytterligare en skjuts för elbilsförsäljningen, men redan nu beräknar branschorganisationen Powercircle att det kommer att finnas en miljon laddningsbara fordon i Sverige innan 2030.
– Biltillverkarna har inte velat göra elbilar tidigare, eftersom man får mindre verkstadsintäkter från dem. Dessutom har branschen tagit fram produktionslinjer värda miljarder för dieselmotorn och bensinmotorn. Men det finns flera anledningar till att elbilen nu har fått en push. Det ena är Tesla, som visar att man kan göra elbilar som funkar för vardagen. Det andra är dieselskandalen, där Volkswagen fuskade med mätningarna av utsläpp. Då insåg branschen att det går inte att utveckla dieselmotorn mer, utan man måste satsa på något nytt, säger Mazdak Haghanipour, sakkunnig för elfordon och laddinfrastruktur.
