– Vi hade ingen koppling till trakten, men föll för platsen, huset och de vackra omgivningarna, berättar hon.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Vid vägkanten finns en skylt med texten Unik keramik som skvallrar om att konstnären är hemma. På loftet i den röda ladugården har hon både ateljé och utställningslokal. Det är högt i tak med synliga takbjälkar som i kombination med de stora skulpturerna ger ett nästan sakralt intryck.

Ann-Cathrine Karlstrands keramik är rejäla grejer. Redan i trappan upp till loftet står ett par stora krukor på en avsats. I den ena änden av utställningslokalen står en torso, i princip i naturlig storlek, formad av vit lera. Bredvid står en liknande, lite mindre i svart. I den andra änden av lokalen finns en halvmeterhög tulpanknopp i svart lera. Stora fat och skålar på vita podier omger dem.

– Jag har alltid uttryckt mig i bild och målat, men då jag gick konstskola hittade jag till keramiken. Lera är ett levande material, och det passar mig och mitt temperament. Sedan är jag alltid fascinerad av transformationen från mjukt till beständigt.

Lerans uttryck

Hon jobbar med vit och svart lera och är sparsam med glasyr.

– Dels av miljöskäl, de flesta glasyrer innehåller skadliga och miljöfarliga ämnen. Dels vill jag att leran ska synas.

I hennes händer kan leran uttrycka allt från en skir sprödhet till en svart tyngd, som liknar gjutjärn.

– Jag är förtjust i slumpen och tänjer gärna på gränserna för vad som är möjligt, bara för att se vad som händer. Det får gärna bli lite imperfekt.

Därav namnet Unik keramik. Hon upprepar sig inte, det handlar inte om någon massproduktion utan varje verk blir just unikt.

– Jag jobbar intuitivt. Börjar från noll och ser vad som händer på vägen. Till skillnad från måleriet, där jag känner mig mer kontrollerande, kan jag vara mer fri i keramiken.

Ann-Cathrine Karlstrand använder inte drejskiva, utan bygger upp sina skulpturer genom att forma leran till långa korvar som hon sedan bygger upp sina verk med, varv efter varv.

– Jag gillar att jobba med stora format och skulle vilja göra ännu större grejer, begränsningen i dag är brännugnen. Men jag har planer på att bygga en större vedeldad ugn ute på gården.

Hon är sparsam med orden och funderar länge innan hon svarar.

– Det här med ord är svårt. Jag vill inte gärna sätta ord på mina verk. Det är upp till betraktararen och jag blir glad när besökare säger ”åh” när de kommer hit och inte heller kan sätta ord på vad de upplever och känner. Allt behöver inte ord. Jag blir glad om jag lyckas förmedla en positiv energi.

Konst på heltid

Ann-Cathrine Karlstrand har tjänstledigt från jobbet som förskollärare på byns förskola för att under åtta månader kunna ägna sig åt konsten på heltid.

– Det är ett medvetet val att ta en paus, downshifta. Jag trivs att vara här på gården i Klingsta och behöver inte så mycket. Det är ett medvetet val att inte konsumera eller resa så mycket utan i stället köpa sig tid.

Vad som händer när tjänstledigheten tar slut i november vet hon ännu inte.

– Jag har ingen illusion om att kunna leva på min konst. Jag är dålig på att marknadsföra mig. I och med att jag jobbar i så stora format är mina verk inte heller de mest lättsålda.

Resan som konstnär

Ann-Cathrine Karlstrand har gjort en lång resa som konstnär, redan i slutet av 90-talet och början av 00-talet, gick hon konstskola, först Sundsvalls konstskola, Koms, under ett år, följt av två år på konstlinjen vid Ålsta folkhögskola.

På senare år har hon haft ett par utställningar, bland annat på Timrå bibliotek och Matfors konstförening. Hon tar även emot besökare i den egna ateljén. Just nu ställer hon ut på Nebulosa gård och i höst ska hon ställa ut på biblioteket i Ånge.

– Det är jätteroligt att ställa ut, att få feedback och jag har fått jättefin respons vilket stärker självförtroendet.

Eget välmående

Men hon jobbar på oavsett.

– Det handlar också om mitt eget välmående. Jag tror att vi alla har behov av att uttrycka oss, för mig har keramiken blivit det naturliga uttryckssättet.

Klingstabygden är populärt bland kreativa människor och konstnärer. Kanske på grund av det vackra landskapet, kanske på grund av den relativa närheten till stan.

– Jag har inte inspirerats av andra när jag bestämde mig för att ta tjänstledigt och satsa heltid på konsten. Samtidigt är det kul att det finns andra konstnärer i byn, kanske borde vi jobba ihop mer, säger Ann-Cathrine Karlstrand.

Kreativa människor runt Klingstatjärnen

Runt Klingstatjärnen med byarna Allsta och Klingsta håller en rad konstnärer och konsthantverkare till. Här är några av dem:

Författaren Viola Norell, som bland annat gör barnböcker som utspelas kring en gåtfull tjärn.

Moa Dahlqvist, konstnär som både skulpterar och målar.

Agneta Arnfridsson, konstnär som under sommaren ställer ut målningar på Hamnmagasinet i Mellanfjärden.

Elisabeth Lidén, matkreatör och industridesigner.

Vicci Andersson Sjöbom, konstnär och designer, som bland annat har satt ny design på den klassiska Dockstatoffeln.

Bosse Sjöbom, musiker som skapat Smultron & Sång.

Anna Thors, fotograf och grafisk formgivare, som bland annat tagit initiativ till Konst i kvarn i Allsta kvarn och som medarbetare i ETC Sundsvall tagit bilderna till det här reportaget.

Under sommaren gör ETC Sundsvall nedslag på platser runt om i Medelpad. Har du någon idé om ställen eller människor vi borde besöka? Tipsa oss på sundsvall@etc.se

I nästa nummer besöker vi Fläsian.